”Kära nån, jag är sen!” är en klassisk replik från den fantastiska berättelsen om flickan Alice som faller flera mil ner i ett kaninhål och hamnar i Underlandet. Där upplever hon osannolika äventyr och möter de mest underliga karaktärer; den galne hattmakaren, Cheshirekatten, den vita kaninen och drottningen Hjärter Dam, för att nämna några …
Generationer av barn har älskat denna klassiker som är skriven på ett enkelt och levande språk, full av ordlekar och logiska kullerbyttor och underhåller barn i alla åldrar. Tove Jansson förhöjer en redan oförglömlig läsupplevelse med sina skimrande och stämningsfulla illustrationer av Alice och världen som hon hamnar i.
Bild och text från Adlibris sida.
Jag har läste både Alice i Underlandet och Alice i Spegellandet tidigare, men har nu samlat på mig ett par re-tellings av boken, och kände att det kunde vara bra med en omläsning av den först, och valde denna med Tove Janssons illustrationer. Och de passar verkligen in i berättelsen, njöt av att läsa denna igen. Fast vad som slår mig är att den har verkligen ett abrupt slut, nu minns jag inte så mycket hur Alice i Spegellandet är, så det kanske känns bättre om man läser bägge tätt inpå, Men det är verkligen en fantasifull och magisk berättelse som är läsvärd.
Denna får vara med i kaosutmaningen som en klassiker som är nr 26.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar