Stora små lögner av Liane Moriatry

Vid en första anblick framstår den prydliga villaförorten Pirriwee som en välmående och sömnig idyll.

Men under ytan kokar det.

Madeline och Celeste är grannar och bästa vänner. De har barn i samma förskoleklass och tar alla tillfällen de får att prata om livet på favoritcaféet. Madeline har händerna fulla med sin tonårsdotter, som plötsligt tycks föredra sin pappa och yogafrälsta styvmamma framför henne (hur är det möjligt??). Men hon kan inte låta bli att samtidigt kasta sig in i intrigerandet mellan olika fraktioner av föräldrar på skolan. Förortens okrönta skönhetsdrottning Celeste backar förstås upp Madeline, men har verkat mer virrig än vanligt på sistone - kanske inte så konstigt med två helvilda tvillingpojkar där hemma och en man som ständigt är på resande fot. Eller finns det något som Celeste inte berättar?

När den unga ensamma mamman Jane flyttar in i området möts hon av kyliga blickar från de andra förskolemammorna och blir misstagen för att vara femårige Ziggys barnflicka. Madeline och Celeste tar dock Jane under sina vingar, och står på hennes sida när stämningen blir allt mer hätsk efter att Ziggy blivit anklagad för mobbning. Temperaturen på skolgårdar och villagator skruvas upp för att nå sin våldsamma kulmen under skolans årliga föräldrakväll ...

Stora små lögner är en roman om vänner, mammor, döttrar, nya fruar och före detta män - full av igenkänning, värme och humor. Men det är också en roman som inte väjer för det mörka i livet, för gråzonerna vi accepterar och de farliga lögnerna vi intalar oss själva.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Bokus.

Vilken bra bok, jag hörde så mycket om den innan jag läste, utav andra bokbloggare och även genom Crime writers on podcast, som egentligen mera skulle diskutera TV-serien. Har ännu inte sett TV-serien och inte lyssnat på det podcastavsnittet ännu, men det är något jag ser framemot. Sen fick ju även Alexander Skarsgård inte bara en utan även två utmärkelser som bästa manliga biroll. 
Nej nu tillbaka till boken, den var som sagt bra, och utan att egentligen vara en deckare så är den ju uppbyggd på det sättet, med att man hela tiden förstår att det är något som har hänt som är en vändpunkt i boken. Sen gillar jag alla tre kvinnorna den följer och berättar ur deras synvinklar. Jag lyssnar på den som ljudbok och det är svårt att stänga av utan jag vill hela tiden lyssna vidare.

Nu ser jag framemot att läsa fler böcker av Liane Moriatry plus att se TV-serien Små stora lögner.