Koncentrationslägret Bergen-Belsen befriades av britterna i april 1945. När brittiska trupper anlände till lägret möttes de av syner som de aldrig i sin vildaste fantasi hade kunnat föreställa sig. Inne i lägret befann sig 60 000 människospillror som skulle dö om de inte fick omedelbar medicinsk vård och omsorg.
Ungefär 46 000 människor kunde räddas tillbaka till livet, men så många som 14 000 dog till följd av tyfus, svält och dysenteri under de närmaste månaderna. Hade britterna kunnat rädda fler om de hade varit bättre organiserade och kunnat ge adekvat medicinsk behandling direkt? Genom att gå igenom brev och dagböcker rekonstruerar Ben Shephard dag för dag vad som egentligen hände i koncentrationslägret under våren och sommaren 1945.
Befrielsen av Bergen-Belsen är berättelsen om armésjukvårdarna, ambulansförarna, läkarstudenterna och hjälparbetarna som mitt under brinnande krig och under de primitivaste förhållanden tog sig an uppgiften att försöka rädda så många liv som möjligt. Det blev, för dem alla, en överväldigande erfarenhet som de bar med sig resten av livet. Men Befrielsen av Bergen-Belsen är också berättelsen om de människor som överlevde detta jordiska helvete och som på något sätt lyckades gå vidare i livet. Det är en berättelse om mänsklighetens mörkaste sidor men också en bok om människans överlevnadsförmåga och framtidstro!
Ben Shephard är historiker och författare. Han har producerat ett flertal historiska och vetenskapliga dokumentärserier för brittiska BBC och Channel Four.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Historiska medias hemsida.
Den händelse jag helst läser om i från historien är om andra världskriget och mest om hur Nazityskland kunde utrota en sådan stor mängd människor mindre värda enligt dem.
Denna bok skildrar just hur tiden precis innan och efter de allierade tog över koncentationslägret Bergen Belsen. Och man kan utifrån denna skildring förstå hur dessa människor hade det under Nazitysklands ledning och man får en bild av hur stor okunskap de allierade hade att ta hand om dem. I början dog ju fler per dag än vad de hade gjort innan befrielsen. Helt enkelt för att man inte visste vilken sorts föda deras kroppar tålde, eller för att de var för många så man hade ingen aning om vilka som fick mat och de som var starkare orkade ta mat från de svaga som då svalt ihjäl. Plus att det även tas upp om Röda Korset och de vita bussarna som transporterade fd fångar till Sverige och vilken okunskap och oförmåga att förstå vad de hade upplevt fanns.
Rekommenderar verkligen denna till er som har samma intresse för detta ämne som jag har.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar