Hustrur och döttrar av Elizabeth Gaskell

Hustrur och döttrar, Elizabeth Gaskells stora oavslutade roman från 1865 är både en underhållande ironisk sedeskildring och en rörande  kärlekshistoria. Den utspelar sig i 1820-talets England i det lilla lantliga samhället Hollingford. I centrum står den unga Molly Gibson, doktorns dotter, som växer upp ensam med sin pappa. Så gifter fadern om sig med den ytliga och själviska Clare, och samtidigt kommer den charmerande och vackra styvsystern Cynthia in i Mollys lugna liv. Föremålet för Mollys varma känslor är patron Hamleys yngste son Roger, en karaktär som speglar Gaskells intresse för naturvetenskap och är något av en ung Darwin. Romanen kretsar kring Mollys sorger och glädjeämnen, kring den spirande kärleken till Roger, samt kring relationerna mellan hustrur och döttrar i några lantliga familjer. 


Hustrur och döttrar är en förtrollande berättelse om livet i en engelsk småstad, med alla dess skiftande karaktärer och små och stora intriger. En bok man inte vill lägga ifrån sig.
Bokomslag och beskrivning hämtad från CDON.

Detta var en klassiker från den Victoriansk eran jag har tänkt läsa länge, och nu blev det i och med Victobers readalong under Oktobers månad.
Det var en klassiker som sätter djupa spår i mig, den förtrollar mig hela vägen igenom. Även om den inte är avslutad, så finns Gaskells förläggares anteckningar med så vi får reda på hur hon hade tänkt boken skulle sluta. Och det är ett tillfredsställande slut, även om jag missar att få läsa de återstående kapitlen, för Gaskells penna är så skarp och underhållande.
En fullpottare bland klassikerna och är verkligen läsvärd.