Törnrosor av Stephen King & Owen King

Över en natt faller världens kvinnor i en märklig sömn. Pandemin sprider sig i takt med att tidszonerna släcks. Om de väcks blir kvinnorna livsfarliga. Och medan de sover befinner de sig på en helt annan plats.I en småstad i Appalacherna kämpar sheriff Lila Norcross för att hålla sig vaken medan männens ociviliserade sidor tar över allt mer. I jakten på botemedel utspelas en kamp på liv och död.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Adlibris.

Jag har genom åren läst en hel del av Stephen Kings böcker och har tyckt dem vara medelmåttiga till bra. Jag har kämpat mig igenom hansl längre böcker som tex Det. Vet inte om det beror på hans skrivstil, har hört andra klaga på det eller om det bara berodde på att jag tröttnar på dessa längre berättelser.
Men även denna är på över 700 sidor, och denna hade jag svårt att lägga ifrån mig och jag flög igenom sidorna.  Sen har jag hört en del om den här med som folk har haft svårt för mig. Som jag både kan se men även överse med, när männen blir lämnade så går det överstyr och att det är Kings sätt att visa på att både kvinnor och män behövs i vår värld och jag tror han överdriver lite. Men man vet ju aldrig, skulle vara spännande att få reda på det någon gång. Och även tvärtom om det skulle bli männen som försvann eller etc...Fast det skulle väl aldrig hända.

En sak som slår mig pga boken blev en bok jag gillade kan det bero på att Stephen här sammarbetar med sin son, man märker inget om att det är två författare till boken.

Denna bok motsvarar även # 13 i kaousutmaningen - läs en tegelsten (över 500 sidor).