Sidor

torsdag 31 december 2020

Hett i hyllan vecka 53 / 2020

Så här skriver Monika om Hett i hyllan

Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?

Nu har jag gått igenom de äldsta böckerna i hyllan (eller egentligen i bananlådor) som jag haft dålig koll då jag har köpt (ev fått) i hett i hyllan inläggen, så nu har jag kommit till en lite mer nyligen införskaffad bok.
Denna var en bok jag fick då jag glömde avbeställa ett bokpaket från Barnens bokklubb där jag sen på något mystiskt sätt har jag en innestående pott med pengar hos bokklubben så jag betalde inget för den. Den har nu stått ungefär två år i min hylla och inte blivit läst...


"Jag har inte varit här så länge men på ett underligt sätt känns det som en evighet redan. Här händer ingenting, ändå är jag med om något som alla är avundsjuka på. Jag är på andra sidan jorden. Hemma är det vinter och här sensommar. Jag vet att jag är med om något fantastiskt och speciellt, jag vet att jag är på mitt livs resa, jag skulle bara önska att vardagen var litet roligare. Litet lättare. Att jag hade någon att prata med "

En vinterdag i januari lämnar Lova Stockholm för att åka till Nya Zeeland och vara borta i ett år. Hon är sexton år och har allt uträknat. Det är nu livet börjar! När hon kommer hem ska hon bli författare och vara ihop med David Brink. Först ska hon bara bli av med oskulden och uppleva saker som hon sen ska skriva om. Det är planen.

Men Nya Zeeland är inte alls som Lova drömt om. Hon hamnar på en farm långt ute på landsbygden utan möjlighet att ta sig någonstans på egen hand, utom med skolbussen. Värdmamman Karen är ensamstående med tre barn och 220 kor, och de bor i något som mest liknar en gul skokartong. Veckorna går och varje dag är den andra lik, tiden står liksom stilla. Långsamt börjar paniken krypa i Lova; hon måste komma därifrån, men hur?

Charlotta Lannebo är född 1974 och uppvuxen i Täby norr om Stockholm. Hon har varit verksam som journalist och har arbetat med tv, radio och tidningar. 2009 debuterade hon som författare med "Lilla E ger sig ut på resa", och har sedan dess skrivit ett flertal böcker för yngre barn. "Jag vill vara jordens medelpunkt" är hennes första ungdomsbok.

1 kommentar: