Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
Ännu en bok som dök upp i brevlådan som ett överrasknings recensions exemplar, och ännu en gång har jag ännu inte hunnit läsa den.
Sent en kväll kliver en man in i det luxuösa hem som tillhör den ökände bankiren Harry McNamara och hans fru Julie. Mannen attackerar Harry, obeskrivligt brutalt, medan Julie ser på, fastfrusen av skräck.
Det ser onekligen ut som att Harrys många synder korruption, girighet, svek - till sist hunnit ikapp honom. Och en timme senare överlämnar sig våldsmannen till polisen, som därmed har ett offer, en misstänkt gripen och till och med ett ögonvittne.
Ändå kan Julie inte släppa känslan av att det kommer mer. Var Carneys snabba bekännelse verkligen ett uttryck för hans samvete? Eller är det bara första draget i ett dödligt spel?
Det ser onekligen ut som att Harrys många synder korruption, girighet, svek - till sist hunnit ikapp honom. Och en timme senare överlämnar sig våldsmannen till polisen, som därmed har ett offer, en misstänkt gripen och till och med ett ögonvittne.
Ändå kan Julie inte släppa känslan av att det kommer mer. Var Carneys snabba bekännelse verkligen ett uttryck för hans samvete? Eller är det bara första draget i ett dödligt spel?
Den läste jag i våras. Jag gillade den.
SvaraRaderaDen har jag faktiskt läst. Helt OK.
SvaraRadera