The woman in white av Wilkie Collins

The Woman in White opens with Walter Hartright's eerie encounter with a strange, solitary woman on a moonlit London road. Engaged as a drawing master to the beautiful Laura Fairlie, Walter becomes embroiled in the sinister intrigues of Sir Percival Glyde and his 'charming' friend Count Fosco, who has a taste for white mice, vanilla bonbons and poison. Pursuing questions of identity and insanity along the corridors of English country mansions and the madhouse, this is the first and most influential of the Victorian genre that combined Gothic horror with psychological realism.

Bokens omslag och beskrvining av bokens handling hämtad från Bokus.

Detta var en klassiker jag har tänkt att läsa ett tag utan att egentligen veta vad den handlade om, så jag blev verkligen överraskad då jag valde att läsa den för Victober i år, för den var så mycket bättre än vad jag hade tänkt mig.

Först blev jag dock lite förvirrad över vad den handlade om då jag började lyssna på den, då den har olika bertättarröster och vissa kände jag då jag hörde dem att jag inte riktigt fick något grepp om, men sen efter någon timme/timmar in så hände det något med berättelsen, jag blev helt fast och kunde inte sluta läsa/lyssna för jag ville så gärna veta vad som hände med de stackars kvinnorna. Sen höll sig spänningen tills jag hade läst/lyssnat klart.

Sen vilken genre man vill ge den, är förutom det som det faktiskt står i beskrivningen Gothic horror med psykologisk realism, skulle jag vilja tillägga psykologisk thriller.