Det är mars och en tung, oförsonlig dimma vilar över havet. Enligt de äldre på öarna är tjockan, som dimman kallas i skärgården, ett förebud om att hemska saker snart ska hända. Men vad är orsaken? Är det ett naturfenomen eller en konsekvens av miljöförstöringen? Eller handlar det om något långt farligare?
Tuva verkar vara den enda som inser att tjockan hänger samman med att en varelse från det förgångna. En varelse som har väckts från sin dvala och nu är rasande på människorna och förbereder sin hämnd.
Den enda som kan försöka stoppa den annalkande katastrofen är Tuva. Men hur ska hon orka, när hennes mamma inte vill kännas vid hennes sanna natur, när pappa mest dricker öl och tycker synd om sig själv och Rasmus - hennes allra bästa vän - plötsligt sviker henne?
Tuva verkar vara den enda som inser att tjockan hänger samman med att en varelse från det förgångna. En varelse som har väckts från sin dvala och nu är rasande på människorna och förbereder sin hämnd.
Den enda som kan försöka stoppa den annalkande katastrofen är Tuva. Men hur ska hon orka, när hennes mamma inte vill kännas vid hennes sanna natur, när pappa mest dricker öl och tycker synd om sig själv och Rasmus - hennes allra bästa vän - plötsligt sviker henne?
Bokomslag och beskrivning hämtad från Bokus.
Läste första delen i denna barnbokserie (9-12 år) för ett tag sen, tyvärr har det dröjt en tid innan jag läste nästa del, men nu valde jag att läsa den i Middle grade march.
Men det var inte svårt att komma in i handlingen igen, och handlingen fångar mig som är intresserad av vår svenska mytologi och jag gillar tvisten med att det beror på vår nedskräpning av Östersjön som gör att de mytologiska väsena gör som de gör.
Denna bok ingår i Kaosutmaningen som #36 - en bok med miljötema.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar