Röda spår i snön ( Skymningsagor #1) av Caroline Hurtig

 

Det var en gång en blodhäxa som mötte en ulv i skogen  

Ophelia är en av få blodhäxor som finns kvar av det tidigare kraftfulla folket. De är tvingade till exil och har förlorat både sitt hem och sin frihet. Många har dödats för att sedan brännas på bål, tagna av ulven. Rovdjuret som vandrar outtröttligt i skogen, springer på nedtrampade stigar och vädrar mot himlen under fullmånens sken. Med hat i hjärtat och blodsmak på tungan jagar de efter doften av häxor. Blodhäxor. 

Mormodern vägrar låta sig kuvas och bor utanför deras skyddade by, ensam i skogen. Ophelia bestämmer sig för att besöka henne en tidig vintermorgon. Väl medveten om faran hon utsätter sig för. Och hon hinner inte långt förrän hon hamnar öga mot öga med ulven.

Mötet med rovdjuret utvecklar sig inte som hon har tänkt sig och de båda tvingas förlita sig på den andra när midvinternatten är nära förstående. En natt som innehåller mycket värre saker än blodhäxor och ulvar.  

Röda spår i snö av Caroline Hurtig är en magisk re-telling av Rödluvan med förbjuden kärlek, mörker och olika grå skalor av ondska och godhet, i en värld där sagor får liv med en gotisk tvist. Den är första delen i den fristående serien Skymningssagor.  

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Bokus.

En romantasy med förankringar i sagan om Rödluvan men även nordisk mytologi och andra sagor som är så bra berättad att jag är fast i handlingen och vill läsa vidare till slutet utan något stop. Men det kunde jag inte göra då jag läste tillsammans med Evelina, en viss antal sidor per dag.

Och den fungerar även bra som ljudbok, tappar inte bort mig på grund av bristande koncentration eller somnar ifrån den när jag läser.

Nu är det bara dags att läsa vidare i den här serien, har faktiskt redan läst del två så nu är det del tre som gäller.

Midnattssolens dotter (Trollbunden-sviten #1) av Amanda Hellberg

 

I hela sitt liv har Silje varit instängd i den karga borgen Nattfall. Hon har inga minnen av sitt ursprung, vet bara att hon tillhör de unga kvinnorna i hovets Översta Cirkel, utvalda att en dag tjäna Midaros fruktade härskare Ivan. Men när de två möts på en fest uppstår oväntad passion, och allt som Silje trodde var sant omkullkastas. Hennes magiska förmågor växer i takt med kärleken, liksom längtan efter världen utanför. Men hoten stegras och Silje bär på krafter som kan kosta henne livet. Finns det en väg ut? Kan hon lita på den brutale fursten Ivan – mannen hon borde frukta men som får hennes hjärta att slå i en förbjuden rytm?

Amanda Hellberg, en mästare inom romance, tar steget in i fantasyns förtrollande värld och levererar en mörk, magisk kärlekshistoria fylld av svek, farliga begär och en hjältinna som måste trotsa sitt förflutna för att rädda sin framtid.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Amanda Hellberg är en av min favoritförfattare och jag är ännu så glad att få träffat och talat med henne nere på Bokmässan förra året.

Även om det här är en ny genre från henne som jag kanske inte läser så mycket från då romance är en genre jag har lite dåligt förhållande till även om jag har läst den en hel del. Romancegenren kan vara en hit eller miss för mig men däremot fantasy brukar vara en genre jag älskar att läsa så en romantasy kommer säkert att fungera helt bra. Även om det är Hellbergs skräck och spök-berättelse med tillexempel Styggelsen och Maja Grå som är mina favoriter från hennes penna.

Min läsning av den här boken börjar med en känsla av att jag inte riktigt gillar den, vet inte riktigt vad det beror på, kan det bero på att jag inte rikitgt känner för karaktärerna eller det är att jag inte riktigt känner för bokens skrivstil som inte passar för mig. 

Fast efter ett tag kanske runt halvatid av läsningen är jag fullt engagerad i Silje och de andra karaktärerna och berättelsen och när boken är slut vill jag bara ha mera. Världen och magistystemet har vunnit över mig och romancen stör mig inte. Det enda som jag tänker på är att jag känner att den går lite för snabbt fram, det är mera som om det är en "soulmate" romance och det är inte riktigt min grej. Gillar mera dem där man märker att förtroendet och romancen sakta (kanske inte för sakta) växer fram mellan dem.

Fast i slutändan kan jag bara sammansatta att detta är en berättelse jag gillar/älskar och vill ha mera av. Ger boken fyra stjärnor av fem möjliga.

Onyx storm (The empyrean series #3) av Rebecca Yarros

 

After nearly eighteen months at Basgiath War College, Violet Sorrengail knows there's no more time for lessons. No more time for uncertainty.

Because the battle has truly begun, and with enemies closing in from outside their walls and within their ranks, it's impossible to know who to trust.

Now Violet must journey beyond the failing Aretian wards to seek allies from unfamiliar lands to stand with Navarre. The trip will test every bit of her wit, luck, and strength, but she will do anything to save what she loves--her dragons, her family, her home, and him.

Even if it means keeping a secret so big, it could destroy everything.

They need an army. They need power. They need magic. And they need the one thing only Violet can find--the truth.

But a storm is coming...and not everyone can survive its wrath.

Bokomslag och beskrivning av boken hämtad från Adlibris.

Jag har kommit in i att läsa en hel del fantasy (romantasy) med drakar och den här serien gillar jag. Speciellt den kontakt drakarna har med sina ryttare och tonen mellan huvudkaraktären och hennes drakars samtal är en fröjd att läsa.

Historien i sig själv är spännande och fartfylld, till den milda grad att slutet blev lite hafsigt och svårt att hänga med i och jag blev lite förvirrad av allt som hände, och även då det blev andra berättarperspektiv (POV) och vi fick berättelsen ur andras ögon än bara ur huvdkaraktären Violet. Inte för att jag brukar ha svårt med fler POV berättare i mina böcker, utan att jag mera gillar det för att få berättelsen ur flera karaktärers synvinklar.

En annan sak som retar mig, inte för att jag tycker de är obehagliga eller något annat, för inte är jag pryd av mig, men det är så många sexscener i denna att ibland känns det som om det bara är det som sker hela tiden. Funderar hur de hinner med det och kan ens tänka på det bland allt som "life at stake" händelser som sker hela tiden.

Från början började jag läsa den som pappers (fysisk) bok men gick sedan över till ljudbok, och jag ska då säga som ljudbok fungerade det fint att läsa den, hade inte stora problem förrän där i slutet att hänga med och hålla koncentrationen uppe på handlingen då jag lyssnade på den. Lite mer så att jag gillade bättre att lyssna på den än att läsa den, då jag tyckte det var trögt att läsa med ögonen...

In deeper waters av F T Lukens

 

Prince Tal has waited a long time for his coming-of-age tour - a chance to explore his family's kingdom. When his ship's crew discovers a mysterious prisoner on a derelict vessel, Tal feels an intense connection with the roguish Athlen. So when Athlen leaps overboard and disappears, Tal is heartbroken. But it's not long before Athlen turns up on dry land, very much alive, and as charming - and secretive - as ever. When Tal is kidnapped in a plot to reveal his powers and destroy his family, Athlen might be his only hope. But can Tal trust him?

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Bokus.

Den här var så mycket bättre än jag trodde innan jag tog upp den och läste den efter ett tips från en booktuber.

Fantasy, romans med pirater,skepnadsskiftare, en merman(vad heter en manlig sjöjungfru på svenska???) och en prins med magi som är hemlig.

Är även lite som en retelling av den lilla sjöjungfrun men en manlig sista av sin art. Det här var precis en sådan berättelse jag gillar och ville ha som jag inte visste att den fanns förrän jag läste den. Hade velat ha mer ... när den var slut.

Önskestjärnor av glas (Skymningssagor #2) av Olivia Reimhagen

 

Det var en gång en kvinna som lyckades fly sin styvmoders blodiga källare

När klockan slår midnatt för prinsens årliga vinterbal står Ella i utkanten av Mörkerskogen. All magi inom henne är försvunnen och det enda hon har kvar är en ensam glassko och de slitna trasorna på kroppen. I samma stund bestämmer hon sig för att finna en önskestjärna för att få tillbaka den magi hon förlorat.

På resan möter hon Lumi, en medlare djurviskare som slår följe med Ella. Med hjälp av djuren nås de av ryktet om en önskestjärna i närheten av kungafamiljens vinterslott, men i Mörkerskogen finns värre saker än prinsar och önskestjärnor att oroa sig för.

Under resan tvingas Ella att klara sig utan magi även när det handlar om liv och död. Och när Lumi utmanar Ella på sätt hon aldrig tidigare varit med om börjar Ella ifrågasätta allt. Varför blev hon av med sin magi? Ligger styvmodern bakom trolovningen mellan styvsystern och prinsen? Och vad är Ella villig att ge upp för kärleken?

Önskestjärnor av glas av Olivia Reimhagen är en magisk re-telling av Askungen med nyckfulla stjärnor, mord och oväntad kärlek, i en värld där sagor får liv med en gotisk tvist. Det är andra delen i den fristående serien Skymningssagor.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Bokus.

Jag brukar väl inte säga att jag har någon favoritförfattare mest för jag har svårt att hålla mig till några få det finns så många men just Olivia Reimhagen måste jag få utnämna till en av dem. Hon är helt klart en av mina favoritförfattare som jag vill läsa allt som hon skriver.

Detta var första gången hon har skrivit en fantasy/romantasy för tidigare böcker av henne har varit romance och jag har gillat dem alla även om genren romance inte är min "jam" precis men nu när hon även skriver i den genren som jag älskar speciellt om det är retellings.

Och som alltid lyckas hon fånga karaktärerna så väl och hennes tappning av sagan om Askungen är så väl skildrad att detta är en läsuplevelse jag vill att alla ska få ha.

Dock är det ett minus, jag lyssnade på ljudboken och jag gillade inte uppläsarens sätt att läsa och betona. Det lät så styltigt och lite för mycket tryck i rösten och tonen. Så svårt att förklara det var vad jag inte gillade med den. Och jag höjde uppläsningstakten, det brukar jag göra, men det var inte det som gjorde att det inte lät bra, för jag ska säga att det blev bättre då jag ökade den än lyssnade på normalhastighet för då lät uppläsaren slö och trött istället och det var ännu värre tyckte jag.

Jag hade heller inga problem att hålla intresset och koncentrationen uppe på boken då jag läste, och det plus uppläsaren säger mycket om boken, att det här var en bok jag tyckte mycket om.

Belladonna (#1) av Adalyn Grace

 

Your name is no curse, Little Bird. I just like the taste of it.

Orphaned as a child, Signa Farrow has been raised by a string of guardians, each more interested in her wealth than her well-being - and each has met an untimely end. Her only remaining relatives are the elusive Hawthornes, an eccentric family living at Thorn Grove, an estate both glittering and gloomy.

When a restless spirit appears claiming she was poisoned, Signa realizes the Hawthornes could be in grave danger, and enlists the help of a surly stable boy to hunt down the killer.

But Signa's best chance of uncovering the murderer is an alliance with Death himself. And as the mystery unfurls, Signa realizes their growing connection may be more irresistible than she dared imagine . . .

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Jag hade hört talas om den här boken då jag hade sett på en del olika booktubers men hade inte en stark känsla av att jag ville läsa den, men sen så såg jag den då jag var på bokbussen och den ramlade bara med på min lånehöge. Och nu har jag läst den.

Det var väl så där, jag både gillade den men ine var så förtjust i den, visst fick en mig intresserad av sin handling, men jag kunde lika väl ha varit utan läsupplevelsen.

Men den är inte dålig men det var ändå inget som grep tag i mig och jag lyckades lista ut en av tvisterna rätt tildigt och den andra såg jag också komma när det närmade sig så det gav mig inte någotn stor fascination då jag läste den. Fast jag skulle kunna se att de som inte lika lätt som jag genomskådade vart författaren var på väg med sin berättelse hade kunnat få en större läsbehållning av boken än vad jag fick.

Guld och förgätmigej av Jessica Otter Hörlin

Året är 1355 och i Askerdalen bor både människor och troll även om de skyr varandra. Av en slump träffar trollflickan Ella den unge människan Niklas och deras förbjudna vänskap utvecklas till en romans. Så småningom pressas de åt olika håll av omvärlden. Trots kärleken till Niklas drivs Ella i armarna på Suttung, en trollkrigare känd som ett odjur bland människorna i dalen. Snart ställs Ella inför dilemmat att bedöma vem som är det verkliga odjuret, är det människan eller trollet?

Guld och förgätmigej är en roman som blandar de bästa delarna från historia, mytologi och romantik. Lika delar fakta som konstnärlig frihet. Den är riktad mot vuxna på grund av sitt grafiska innehåll och utspelar sig i en fiktiv dal någonstans i Norden under åren 1355 1364.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Lindhska bokhandeln.

Jag får börja recensionen att tacka författaren för det här recensionsexemplaret efter vi hade kommit i kontakt med varandra genom Facebooksgruppen Författare söker testläsare. Jag har testläst hennes andra manus som kommer efter den här berättelsen och fastnade för både karaktärerna och världen hon målar upp, så jag kunde inte annat än att tacka då jag fick chans att läsa den här.

Nu till vad jag tyckte om just Guld och förgätmigej. Jag blev förtjust i Ella från första början och den värld hon lever i. Ska säga sen att jag fick en uppfattning av en av karaktärerna i början av boken men sen när jag hade läst ut den hade jag ändrat uppfattning och jag ser framemot att få läsa mer i den här historien för att få reda på hur det kommer att gå för Ella.

Berättelsen är även en sann romantasy (Fantasy romance har jag för mig genren kallades innan den fick ett annat begrepp på BokTok = TikTok) då det är mer än kärlekshistoria än något annat. Jag har ibland lite svårt med romance genren men i den här fungerar det, då känslor och reaktioner känns verklighetstrogna när jag läser om dem. Visst finns även spänningen med politiska spänningar och krig mellan människor och troll som i en sann fantasy och även här förstår jag och hänger med och har inte något som helst problem att läsa och hänga med på vad som händer.

Gudar av röta och undergång av Linnéa Engman

 

Idunn är älskarinna till en gud som kan ge henne allt hon längtat efter och trots relationens destruktiva natur stannar hon vid hans sida.

Han använder henne som en pjäs på ett bräde, en väsentlig del i att ta makten från sin bror. Trots att hon svurit sin lojalitet inser Idunn mer och mer att hon måste sätta stopp för hans planer.

Hon allierar sig med gudarnas fiender och en sprakande romans riskerar allt. Tryggheten hon söker kommer med ett högt pris. Undergång eller frihet? Och Idunn måste göra sitt val.

Gudar av röta och undergång är en mörk fantasy romance med hetta. Första delen i en serie på tre böcker.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Bokus.

Jag har det här året börjat utforska och se vad för svensk fantastik det finns utgivet, alltså skräck, fantasy och science fiction, just den här är en romantasy som förr kallades fantasy romance. Just Seraf förlags böcker var jag extra intresserad av lite för att jag själv skriver på manus som tillhör den genre jag skriver i och jag har en förhoppning om när de kan tänka sig att hitta en debutant att ge ut att jag skulle försöka prova mina vingar hos dem. Stora planer som jag ännu inte är i närheten av.

Men till mina tankar om just den här boken då. Jag gillar den och jag tyckte det var kul att läsa om Idunn och det hon var med om. Det är en värld som jag gillar och inte sett så mycket av innan, nyskapande och spännande.