Min mormor från Armenien av Anny Romand

När Anny Romand 2014 går igenom familjehandlingar hittar hon en dagbok. Den visar sig vara skriven av Anny Romands mormor och skildrar den långa vandring mot öknen och döden som en grupp kvinnor och barn drivs ut på i Anatolien 1915 under det som blivit känt som det armeniska folkmordet. I dagboken nedtecknar hon i smyg det barbari hon genomlider. Hon lyckas fly och hamnar slutligen i Marseille. För Anny, som växer upp hos henne, berättar mormodern återkommande om hur hennes halvårsgamla dotter, hennes man och andra familjemedlemmar mördades. Min mormor från Armenien innehåller utdrag ur dagboken, familjefotografier och dokument från tiden.

Den franska skådespelerskan, översättaren och författaren Anny Romand leder sedan 2006 Une Saison de Nobel, ett litterärt evenemang som syftar till att väcka den franska publikens intresse för verk av Nobelpristagare i litteratur. Romand debuterade som författare 2015 med boken Min mormor från Armenien.

Bokomslag och beskriving av bokens handling hämtad från Bokus.

När jag och Evelina skulle fortsätta vår läsningen Världen runt så hade vi nu kommit till Armeninen och valde denna bok.

Ska säga att det var en del av vår Europeiska historia vi inte visst så mycket om och det var väldigt intressant att läsa om Annys mormors tid under första världskriget, men även vad den lilla Anny själv förstod av sin mormors berättelse när hon fick den berättad för sig då hon var liten.

När vi var samer av Mats Jonsson

 

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia?

Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag.  Det var meningen att de skulle glömmas bort.

I När vi var samerfortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige.

Mats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Jag har länge varit intresserad av vårt lands ursprungsbefolkning, samerna, så när Evelina ville att vi skulle läsa denna, så var jag inte svår att övertala till det.

Jag lär mig mycket om samerna, deras kultur och historia, då detta är en uttömande bok om deras liv och historia.