Embla, Om du ändå levde nu av Jorun Modén

När Axel råkar gräva fram ett uråldrigt käkben, vet han att han borde kontakta Länsstyrelsen och släppa allt ifrån sig. Livet ska ju börja om med fästmön Lina. Han har lovat henne att sluta med arkeologin och skaffa en riktig karriär. Innan Axel vet ordet av, har han dock brutit både löftet till Lina och mot lagen.

Flera tusen år tidigare, under bronsåldern, lever en kvinna som heter Embla. På något sätt vet hon att hon är menad att älska en man som heter Ask; problemet är bara att hon inte vet var han befinner sig. Medan livet för henne på villovägar blir hon steg för steg allt säkrare på hur saker och ting egentligen hänger ihop. Hon bestämmer sig för att leta efter Ask, trots att det är ett omöjligt uppdrag.

"Embla Om du ändå levde nu" är en fullständigt omöjlig kärlekshistoria. Det är en berättelse om att gräva en grav och hitta en annan, en besatthet som sträcker sig tretusen år bakåt i tiden,följderna av att äta space cake och hur man överlever ett möte med en slagbjörn. En historisk roman med en knivsudd magisk realism.

Jorun Modén är en svensk författare känd för romanerna ”Embla” och ”Samael” samt skrivhandboken ”Skriv skriv skriv”. Hon har gett ut romaner och noveller inom fantasy, science fiction och historisk fiktion.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Jorun är en författare jag funderat länge på att läsa något av, speciellt då hon skriver inom genren jag skriver själv. Och nu under hösten/vintern har jag gått hennes Författarkurser för att lära mig mer om skrivande, så jag fick tillslut för mig att läsa en av hennes böcker.

Den här fantasyn handlar om flera saker som jag gillar, även om jag kanske inte dras mot historiska romaner är jag ändå intresserad av historia. Och speciellt den som handlar om vår ursprungsbefolkning, Samerna. Och arkeologi är något jag gillar att läsa om också, så den här boken prickar in flera saker som jag gillar i mina böcker.

Jag är riktigt nöjd och glad för att jag tillslut läste den här, ser nu framemot att se om jag kan läsa fler böcker av Joruns. 

Tisdagstrion - Sápmi

Då var det sista gången Helena på Ugglan & boken höll i  Tisdagstrion, men Robert på Mina skrivna ord kommer att ta upp stafettpinnen och det ska bli kul att se för teman han kommer att hitta på.

Som vanligt länkar jag till mina recensioner för dem som är intresserade av vad böckerna handlar om och/eller vill veta vad jag tyckte om dem.

1. När vi var samer av Mats Jonsson 
   
   
   
2. Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labbas   

   

   
   
3. Straff av Ann-Helén Laestadius, med en liten bonus med Stöld av samma författare.   

   

   
   

Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba

 

Vinnare av Augustpriset 2020 för Årets svenska fackbok!

För hundra år sedan inleddes tvångsförflyttningarna av renskötande samer i Sverige. Myndigheterna kallar lösningen för en dislokation, men på samiska föds ett eget ord; Bággojohtin, tvångsförflyttning. De första som tvingas iväg lämnar sina hem i tron att de ska få komma tillbaka.

Bakgrunden är att Norge har blivit en egen nation. Att människor flyttar över gränsen med renar är ett rött skynke för den norska staten som vill ha markerna för sina landsmän. 1919 kommer Sverige och Norge överens om att begränsa hur mycket ren som får flytta över gränsen och i och med det inleds tvångsförflyttningarna av ett stort antal renskötande familjer. Det blir också inledningen på ett mörkt kapitel i Sveriges historia.

Herrarna satte oss hit berättar nu historien genom de tvångsförflyttades ögon. Elin Anna Labba har samlat berättelser, foton, brev och jojktexter, och fram träder en kör av röster från de som inte längre kan berätta. Boken skildrar ett hårt liv, renar som går förlorade när de vänder norrut mot tidigare marker, barn som lämnas till släktingar och sedan blir kvar. Sorg som tystas men ändå förs vidare.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Jag tycker vår svenska historia och den samiska historien är viktiga att uppmärksamma och läsa om och jag förfasas över hur andra människor behandlas.

En läsvärd bok.

Den här ingår även i KaosutmaningenKaosutmaningen som # 34 en bok som fått Augustpriset.

Straff av Ann-Helén Laestadius

 

Efter den stora succén med "Stöld" är Ann-Helén Laestadius tillbaka med "Straff" - en isande vacker och obönhörlig skildring av ett samiskt trauma som gått i arv i generationer.

Det är 1950-tal och renskötarbarnen Jon-Ante, Else-Maj, Nilsa, Marge och Anne-Risten är sju år när de tas från sina familjer och tvingas gå i nomadskola. Tryggheten byts ut mot en skrämmande tillvaro där samiskan är förbjuden, jojken syndig och husmor straffar dem med riset. Föräldrarna vågar inte protestera och de fina herrarna lyssnar ändå inte.

Trettio år senare har de fem valt olika vägar för att överleva, eller åtminstone försöka förtränga. Men så en dag är husmor tillbaka. Går där på gatan som om ingenting hänt. Och det blir uppenbart att ingen har glömt.

”Straff” är en berättelse baserad på verkliga händelser kring ett av den svenska statens största svek mot samerna. Nomadskolan har krossat generationer och lett till språkförlust, skam och brutna familjeband.

Bokomslag och beskrivng hämtad från Adlibris.

Denna bok ger en inblick och en bra skildring i hur samerna har behandlats och vilka spår de har satt i deras liv, jag tycke om att få lära mig och Laestadius berättarstil och skrivsätt sporrar mig att läsa denna bok relativt snabbt även då när jag är i lite lässvacka för tillfället.

Jag räknar in denna bok i Kaosutmaningen som #8 - en bok som handlar om relationer.

När vi var samer av Mats Jonsson

 

När Mats farfar dör öppnar familjen för första gången den förslutna och förbjudna svepask som alltid funnits i farfaderns hem. Där ligger renmärkesbevis, brev från lappfogden i Västerbottens län och foton från renskiljningar. Det visar sig att Mats härstammar från en släkt av skogssamer i Malåtrakten. Varför har det varit hemligt? Varför slutade de vara samer? Och varför vet de så lite om sin historia?

Mats Jonsson reser tillbaka i tiden, genom Sveriges, Sápmis och sin egen släkts historia i ett försök att öppna en lucka till sin egen bakgrund. Nitiskt researcharbete ger en bild av hur hans släkt stiger ut ur historiens skuggor i slutet av 1600-talet och bedriver renskötsel på sina lappskatteland i närmare 250 år, medan det svenska samhället ständigt rycker närmare. När Mats farfar växer upp och blir familjens siste renskötare, har skogssamerna berövats sin kulturella identitet och är på väg att begravas i svenskhet. Familjens okunskap visar sig vara resultatet av en medveten politik som svenska staten förde långt in på 1900-talet. Samtidigt som fjällsamerna tilldelades den förnedrande rollen som exotisk urbefolkning, skulle skogssamerna utplånas som kulturell grupp för att ge plats åt nybyggare och skogsbolag.  Det var meningen att de skulle glömmas bort.

I När vi var samerfortsätter Mats Jonssons självbiografiska serieprojekt där han upptäcker sitt okända samiska ursprung. Boken blir både en fängslande släktkrönika och en bred, folkbildande skildring av det samiska folkets historia, från att Sápmi växer fram i Nordens norra delar till att svenskarna koloniserar området söderifrån och med olika strategier tvingar samerna att passa in i ett ständigt föränderligt Sverige.

Mats Jonsson är född 1973 och uppvuxen i Kramfors. Han har skildrat sitt liv i sex kritikerhyllade serieromaner, senast Nya Norrland (2017). Han skriver också barnböcker, bland annat Blod i gruset (2019) om skotten i Ådalen. Mats Jonsson bor i Sandslån i Ådalen och har som mål att skildra hela sitt liv i serieform.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.

Jag har länge varit intresserad av vårt lands ursprungsbefolkning, samerna, så när Evelina ville att vi skulle läsa denna, så var jag inte svår att övertala till det.

Jag lär mig mycket om samerna, deras kultur och historia, då detta är en uttömande bok om deras liv och historia.