Baku, Frankfurt, Tel Aviv– Masja är en ung kvinna som tvingats lämna Azerbajdzjan på grund av krig, kommit till Tyskland för att hon är judinna, nu på flykt i Mellanöstern undan en kärlekssorg. Hon vet allt om språk men vad hjälper det? Hon är tolk men förstår inte världen. Hennes bäste vän gillar bara killar, den hon vill ha vill ha en annan. Hennes mamma vill bara att hon äter ordentligt.
Olga Grjasnowa (född 1984) har skrivit en utvandrarroman, invandrarroman, samtidsroman.
Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Adlibris.
Jag och Evelina valde denna bok att läsa i vårt stora projekt Världen runt, där vi försöker hitta böcker att läsa som representerar varje land i Världe, denna är för landet Azerbajdzan, då författaren som huvudkaraktären Masja är född i landet men även om bägge av dem har flytt och lever nu i Tyskland, så får vi ju en liten inblick av landet Azerbajdzan och hur det har varit att leva där plus i detta fall hur det är att komma som flykting till ett annat land.
Sen handlar det även om sorgen som Masja har upplevet som hon försöker fly från och det är en hemsk skildring av en ung kvinna med PTSD och depression efter en stor sorg vi får läsa om.
Tyvärr är boken inte skriven på det sätt som jag uppskattar, även om jag har svårt att sätta ord på vad jag menar, den skildrar det på ett opersonligt sätt, utifrån även om det är mycket personligt och utspelar sig inom Masja det som händer och det är det som gör att jag har lite svårt för boken. Men sen är den även lättläst och på grund av det så tror jag boken i slutändan vinner mig över och jag gillar det mer än vad jag gjorde i början, dock med svårigheten att ibland gör den sådan snabba svängningar i vad Masja upplever att jag för en stund tappar bort henne och inte vet vad det är som händer. Sen är det ju säkert så en människas tankar (och handlingar) med PTSD och svår depression fungerar, så jag kan förstå och uppskatta tanken med hur den är skriven även om jag i början hade svårt för berättarsättet i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar