När Azar Nafisi i mitten på 90-talet inte längre kunde undervisa vid universitetet i Teheran samlade hon sju kvinnliga litteraturstudenter hemma hos sig en gång i veckan för att studera förbjuden västerländsk litteratur, romaner av Vladimir Nabokov, F Scott Fitzgerald, Henry James och Jane Austen. Den illegala studiecirkeln utvecklades till en motståndscell där allt blev möjligt att ventilera i ljuset av det lästa; ayatolla Khomeinis repressiva, kvinnofientliga regim, kärlek, frihet i äktenskapet. Azar Nafisis berättelse, hennes kombinerade memoar och litteraturhistoria, ger en inträngande bild av livet i prästernas Iran och nya, oväntade perspektiv på klassiska romaner: Är inte Nabokovs Lolita den ultimata beskrivningen av hur en kvinna bestulen på själva livet sätts i bur, och skildringen av Humbert Humbert, Lolitas vakt, den klarsyntes hämnd på alla totalitära maktutövare? Och hur kan man förstå Austens kärlekskadriljer i Stolthet och fördom utan att någonsin ha dansat? Studiecirkeln röjer undan bord och stolar och förvandlas till en danskurs.
Azar Nafisis och hennes väninnors modiga försvar av läsandet i en litteraturfientlig diktatur framstår dessutom som ett nödvändigt försvar av litteraturen också i en västerländsk mediakultur präglad av självbekräftande konsumtionsläsning, även exilryssen Nabokov tvingades på sin tid att driva en kampanj mot poshlust, som han med ett ryskt ord betecknade smaklösheten i Västeuropa och USA.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Albert Bonniers förlag.
Detta är en faktabok, eller form av memoarer, som jag för länge sen hörde talas om och kände att jag ville läsa, sen dröjde det länge innan jag började läsa den, i mitten av förra året och sen tar enda till nu i januari, innan jag har läst ut den.
Det är intressant att läsa om hur det är under nittiotalet i Iran få reda på hur regimen ändras och då speciellt för kvinnorna.
Men att många kvinnor försöka leva det liv de vill och försöker revoltera så gott de kan utan att råka alltför illa ut.
Sen kan jag gilla deras sätt att läsa klassiker som regimen inte gillar, där det är mycket av vår västvärld som skildras etc. Gillar att se hur på en lektion har en rättegång för boken Den store Gatsby av Fitzgerald.
Denna bok ingår även i Kaosutmaningen #40 - ett verb i titeln.
Detta är en faktabok, eller form av memoarer, som jag för länge sen hörde talas om och kände att jag ville läsa, sen dröjde det länge innan jag började läsa den, i mitten av förra året och sen tar enda till nu i januari, innan jag har läst ut den.
Det är intressant att läsa om hur det är under nittiotalet i Iran få reda på hur regimen ändras och då speciellt för kvinnorna.
Men att många kvinnor försöka leva det liv de vill och försöker revoltera så gott de kan utan att råka alltför illa ut.
Sen kan jag gilla deras sätt att läsa klassiker som regimen inte gillar, där det är mycket av vår västvärld som skildras etc. Gillar att se hur på en lektion har en rättegång för boken Den store Gatsby av Fitzgerald.
Denna bok ingår även i Kaosutmaningen #40 - ett verb i titeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar