Lyrans noblesser vill att vi ska göra en trio med barn- och ungdomsböcker denna gång, och jag får verkligen säga att det är ursvårt att göra det, och det pga det finns så många böcker jag skulle vilja ha med. Man kan indela det i bilderböcker och kapitelböcker för barn, ungdomsböcker, favoriter från när man själv var liten och vad som var favoriter för mina barn. Skulle bli hur många trios som helst, men jag får väl göra en utifrån alla kategorier i en. (Fast jag tar inte en och en bok utan författarskap istället).
Elsa Beskow, hennes böcker var mina favoriter som liten, utifrån de fina bilderna och även berättelserna. Jag gillade mycket Solägget, Tomtebobarnen och Putte i blåbärsskogen. (Mina söner har dock inte gillat Beskows böcker).
Anders Jacobsson och Sören Olsson och deras böcker om Sune, Håkan Bråkan och Bert. Gillade jag att läsa högt för mina barn och vi lyssnade på ljudböcker en hel del när vi åkte bil. Så klart gillade sönerna böckerna annars hade jag inte läst dem för dem. Och här var det mest Sune och inte så mycket Bert vi läste. Sen var det kul när Håkan Bråkan bilderböckerna kom. En klar favorit.
Maria Gripe, igen min ungdomsfavorit, men jag har inte gillat alla böckerna som hon skrev men just Agnes Cecilia, en sällsam historia, Tordyveln flyger i skymningen och Skugg-serien var klara favoriter.
Nej jag måste bara nämna lite fler, så som Narnia, Harry Potter, Lemony Snicket berättelse om syskonen Baudulaire olycksaliga liv, Rick Riordans serier om Percy Jackson, bidlerbokserien Trollskogen av Sissel Böe och Peter Madsen, Pettson och Findus, Mamma Mu och kråkan, Astrid Lindgrens böcker, Anne på Gronkulla /även böckerna om Emily) Böckerna om Kulla-Gulla, Roald Dahls böcker osv osv
I Lyrans noblessers veckas Bästa utmaning undrar hon över detta; Jag läser just nu Neapelkvartetten av Ferrante och funderar en del över varför det är så vanligt att böcker ges ut i serier/sviter. Ibland gillar jag det, ibland inte. Berätta om den bästa romansvit du läst! Man kan fundera varför det många gånger ges ut flera böcker i samma serie, men det är väl så att en del böcker skulle bli alldeles för långa romaner om författarna har mycket att berätta om samma personer eller händelse. Och jag gillar faktiskt att läsa fler böcker som tex om det är deckare och fantasy, som oftast blir långa serier osv. Och jag kommer egentligen inte på någon romansvit just nu utan ur fantasy och barn/ungdomskategorin och det är Harry Potter av J K Rowling. (Sen som jag alltid tycker så finns det så många bra att egentligen kan jag inte välja den bästa, men just idag blir det detta val).
Veckans helgfråga kommer från Mias bokhörna och ser ut så här denna vecka:
När man går in på t.ex Bokus så ser man den här indelningen och då kommer frågan:
Vilket ämne läser du helst? Enligt bild ovan.
Vilken är den bästa bok du läst inom det ämnet?
Oj oj jag som verkligen är en allläsare, har svårt att välja ett ämne, för jag läser en hel del Young adult fantasy och övrigt young adult böcker och det bör väl gå under kategorin Barn & och ungdom, och vad ska jag välja för favorit då kanske Hungerspelen av Susan Collins får jag nog säga, (Fast har många favoriter och skulle säkert välja en annan bok om jag får samma fråga någon annan gång).
Men jag läser en hel del Deckare med och det är lika svårt att välja favorit ur den kategorin, men kanske får säga en favorit författare är Elly Grifithas som jag läser just nu. (Och precis som i den andra kategorin så finns det många favoriter och väljer en idag men skulle jag behöva svara på samma fråga någon annan dag så skulle säkert svaret bli ett annat).
Annika är tillbaka med sin bokjerka och hon undrar Om du skulle tvingas välja mellan en hög med böcker av för dig okända författare, eller en med dina favoriter, vilken hög skulle du välja och varför? Det var verkligen en svår fråga skulle faktiskt kunna tänka mig bägge högarna, men jag tror ändå jag går på det säkra kortet, med de böcker av författare som jag vet att jag har gillat deras böcker sen tidigare.
Jaha, då har det gått en vecka igen, och hur har det gått med läsningen i veckan då ,,, bra enligt mig har dock inte avslutat någon bok, kan bero på att jag mest har läst ur Kampen om Järntronen, som är på över 700 sidor, fat en bok är snart utläst, så håll ögonen öppna inför kommande recension så får du rean på vilken...
Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan?
Missade förra veckans Hett i hyllan men idag tänker jag skriva om en bok som jag tänkt att läsa i 3 x 3 utmaningen jag är med i som Ugglan & boken har startat. Och den boken jag tänker på är Främlingen av Albert Camus, och jag har valt den för jag ska försöka läsa 3 st nobelpristagare under året, och Camus fick nobelpriset 1957. Boken har jag haft stående i hyllan minst två år sen jag köpte den begagnad på Bokbörsen, som är verkligen en bra hemsida att hitta begagnade böcker på.
Då har Barnboksbloggen bestämt sig för att hon ska fortsätta hålla i Veckans Bokbloggsfråga, och för denna vecka skriver hon så här: Vad är lättläst för dig? Finns det någon i din närhet som har behov av extra lättlästa böcker? Vad anser du är lättsmält litteratur? Vid vilka tillfällen väljer du att läsa lättläst och lättsmält? Jag läser inte de böcker som menas med lättlästa, men kan tänka mig att just genren deckare kan kallas lättlästa. (Eller det är det jag tänker mig ang deckare att de är lite lättlästare och lättsmält litteratur). Har egentligen inte någon som behöver extra lättlästa böcker, men mina söner är ju inte de mest vana läsare och den äldste har diagnosen Asperger och ADD, så när de läser blir det mera lättläst och även ljudböcker (för det blir lite annat än att läsa med ögonen, alltså lite mer lättsmält och förståelsen ökar. Jag väljer väl egentligen inte att läsa just lättläst, men pga jag läser barn- och ungdomsböcker så blir det ju mer lättläst och lättsmält för mig som är vuxen. Annars så just deckare läser jag en hel del och tänker mest på tex Damernas detektivbyrå känns lättsmält och lättläst. Sen kan jag väl säga att min mamma läser böcker med stortext på grund av hon börjar få problem med synen och det blir väl egentligen också en form av lättläst även om det inte är innehållet av texten som blir mer lättläst utan texten i sig.
Då var det dags för veckans Tematrio, idag skriver Lyran;
Dottern ska välja språk och vi verkar inte alls tänka lika ... Ge mig en tysk, en fransk och en spansk så får vi se vad det blir. Blanda kulturformer som ni vill, läsbart, sevärt eller örongodis går lika bra.
Här kommer nu min trio:
en spansk - spanska är det språk jag känner nu jag skulle ha valt som språkval i skolan. Lärde mig lite små lätta parlör fraser, när jag som barn/tonåring åkte på semester ofta till just Spanien med mina föräldrar. Mamma gick även spanska kurs.
Här blir det en bok jag tipsar om Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón (kopierad handling från Bokus) Daniel Sempere är 10 år när hans pappa tar honom med till De bortglömda böckernas gravkammare i Barcelonas gamla stad. Där finner han romanen Vindens skugga av den bortglömde författaren Juliàn Carax, läser den under en natt och blir fullkomligt besatt av den och av dess mystiske författare. Sökandet efter svaren på alla gåtor som omger boken och dess författare kommer att prägla Daniels liv för all framtid.
Varför har någon ansträngt sig så för att sopa igen alla spår efter Juliàn Carax? Varför bevakar den sadistiske kommissarien Fumero varje steg Daniel tar? Varför börjar Daniels eget liv alltmer påminna om Juliàn Carax? När Daniel till slut finner både kärleken och svaren på alla gåtor har läsaren fått ta del av en totalt uppslukande berättelse, lika gäckande gåtfull, romantisk, mystisk och lockande som det labyrintiska gatunätet i Barcelonas gamla stad.
en fransk - detta var det språk jag läste i skolan, men kan verkligen inte franska. Brukar skoja och säga det ända jag lärde mig var Je ne parlez pas francais, Jag talar inte franska, stavningen är inte riktig på långa vägar.
Här tipsar jag av kända målare, tex Monet och alla andra som finns på Louvren, som jag besökte när jag var runt femton år, och gärna vill besöka igen.
en tysk - ett språk som egentligen intresserar mig men har hört att har en svår grammatik, men det har även franskan tycker jag. Men ibland låter det så likt svenskan tycker jag att man faktiskt kan förstå ca 10 % av vad som sägs utan att kunna språket, mellansonen läser tyska precis som sin far. (Den äldste har en diagnos så han läste bara utökad engelska och yngste har ett år innan han behöver välja).
Mitt tips blir ...det var därför jag vände på ordningen, för den tyska var den svåraste att komma på. Sen tycker jag en tysk, en fransk och en spansk verkligen påminner om en sådan där skojig historia.
Men här blir det nog musik, en favorit från min ungdom som jag lyssnar då och då på ännu ...
Glömde veckans booktuber förra veckan, jag har ägnat mycket tid att titta på Reads and Daydremas videoklipp och gillar dem mycket, det är det här jag hamnar, på Youtube när jag inte läser. Det och så mycket annat på internet och tv-serie tittande som tar tid från läsandet. Men jag gillar att se på andra som tipsar om böcker i alla fall, så lite inom genren håller det sig.
I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.
Mats Strandberg följer upp succén med Engelsfors-trilogin med en spännande skräckroman. Liksom i Engelsfors blandas det socialrealistiska med det övernaturliga, på en plats som många svenskar har en relation till. Här får vi lära känna både passagerare och personal. Den ensamma gamla kvinnan som söker äventyret. Den avdankade schlagerstjärnan som leder karaokekvällarna. Mannen som tidigare jobbat ombord och nu återvänder för att iscensätta ett spektakulärt frieri. Ordningsvakten som med sina tre kollegor försöker kontrollera det dagliga kaoset ombord. De tolvåriga kusinerna som var bästa vänner innan en familjehemlighet kom emellan dem.
Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem. Välkommen ombord på Baltic Charisma. Text från Adlibris sida om boken. Detta var en ovanlig bok, först var jag inte så intresserad av den men sen så gillade jag den rätt mycket. Har hört att det finns andra som tycker att det är hemska och blodiga beskrivningar, kan förstå det, det är nog inte något för den känslige. Jag fastnade för de tolvåriga kusinerna och läste mest vidare i början pga för att höra deras historia.
Lyrans noblesser som håller i Den bästa utmaningen, efterfrågar denna vecka vilken vi tycker är den bästa tegelstenen, och först tänkte jag det vet jag inte alls men sen kom jag på min absoluta favorit fantasyförfattare, och fantasy är ju oftast tegelstenar, och den serien jag tänker på är Berättelsen om Fjärrskådarna av Robn Hoob och börjar med Mördarens lärling. Nu verkar den inte finnas att hitta som översatt till engelska så jag kopierar in texten om den från Adlibris sida om den engelska då den heter Assassins Apprentice.
Young Fitz is the bastard son of the noble Prince Chivalry, raised in the shadow of the royal court by his father s gruff stableman. He is treated as an outcast by all the royalty except the devious King Shrewd, who has him secretly tutored in the arts of the assassin. For in Fitz s blood runs the magic Skill and the darker knowledge of a child raised with the stable hounds and rejected by his family. As barbarous raiders ravage the coasts, Fitz is growing to manhood. Soon he will face his first dangerous, soul-shattering mission. And though some regard him as a threat to the throne, he may just be the key to the survival of the kingdom.
Jaha då har det gått en vecka till och läsningen har varit så där, jag har tittat och gjort annat istället för att läsa vidare mycket under veckan, men lite på läsfronten har det hänt ändå. Jag påbörjade en bok och har avslutat en. Så nu gäller dessa tre. och ingen är en tunnis precis så det tar nog ett tag att läsa dem. Men ägnar mig mest åt Färjan som ska lämnas tillbaka till biblioteket i veckan som kommer.
Efter att skrivit om min pågående läsning, har jag sett att Mias bokhörna startar i dag något hon kallar Helgfrågan, och hon skriver så här:
Helgfrågan lyder; Vad ska ni göra i helgen? Hur ser läsplanerna ut för helgen? Mina läsplaner finns ju längst upp i inlägget. Och vad har jag då för planer till helgen, inga speciella, ev lite städning, promenader annars bara ta det lugnt.
Om man gång på gång utsätts för nya trauman har man inte råd rent psykologiskt att bearbeta sina tidigare förluster. Det förflutna får därför "frysas" tillfälligt. Man har helt enkelt fullt upp med att hantera nuet och skjuter därför undan alla påfrestande känslor av sorg och förlust. Detta kallas emotionell distansering och är en copingstrategi som användes i koncentrationslägren under andra världskriget. Om man kände efter mådde man sämre och därför lät man bli.
Det är inte bara copingstrategierna hos karaktärerna i The Walking Dead som är intressanta. Det är också copingstrategierna hos oss som läser. Vi fascineras uppenbarligen av berättelser om zombieapokalypser. Men varför? Är det kanske ett sätt att hantera vår egen rädsla för en förestående katastrof? Att vässa våra coping-skills? Även om vi inte är rädda för zombier, så kanske för miljökatastrofer, terroristattacker, eller krig. - - - Ur Jenny Jägerfelds förord till denna tionde samlingsvolym med den hyllade serien The Walking Dead - förlagan till tv-succén med samma namn.
"Att låta berättelsens huvudpersoner ideligen kastas mellan hopp och förtvivlan är ett lyckat stilgrepp. Det fullkomligen drar läsaren in i storyn och man är aldrig säker på hur det ska gå." Jonny Berg, swedishzombie.com Text och bilder från Bokus sida om vol 10, Att vara eller inte vara. Vol 11 Jägarna och vol 12 Radhuseffekten.
Jag började detta år att läsa dessa tre grafiska romaner i serien The Walking dead, och det fortsätter att vara lika bra och spännande att få läsa och se hur det går och hur det skiljer sig mot TV-serien. Och jag kan verkligen inte säga vad jag tycker är bäst TV serien eller böckerna. Robert Kirkman mfl har verkligen skapat denna serie urbra. Kan verkligen inte skriva så mycket mera om att jag tänker läsa fortsättningen på den. Och se på TV serien.
Nu nystartar Lyrans Noblesser Tematrion för i år och jag tänkte se om jag kan få ihop en trio idag, Hon skriver så här;
Jag har köpt en del kuddar och filtar den senaste tiden och började fundera över saker som är mjuka. Och i vilka titlar hittar man sånt. Temat för denna vecka blir således ett ni kan tolka lite som ni vill. Berätta om texter som har någon mjuk sak i titeln!
Det är lite svårt men här kommer det, (tyvärr kommer jag inte att skriva så mycket om böckerna, men jag kan verkligen tipsa att de är verkligen bra böcker och är läsvärda).
Nalle Puh av A.A Milne. Nalle Puh är deffinitivt mjuk.
Den fantastiska Gracie, Ett annorlunda hundliv av Don Dye & Mark Bechoff. En hund är mjuk.
Änglafall av Susan Ee. Denna tog jag med för tanken är att änglavingar är mjuka.
FN-anställde Aar mördas i en terroristattack i Mogadishu. Hans halvsyster Bella lämnar livet som framgångsrik modefotograf i Rom bakom sig och flyttar till Nairobi, för att ta hand om sina tonåriga brorsbarn. Den frånskilda hustrun till Aar, barnens sedan länge försvunna mor, återupptar samtidigt kontakten och kräver vårdnaden om barnen. Och hon är inte precis som mödrar förväntas vara.
Den somaliske författaren Nuruddin Farah har efter mångårig exil i Europa, Asien och Afrika en erfarenhet som få författare i världen av vår tids känsligaste politiska ämnen. Så förmår han också med sin både poetiska och sakliga prosa levandegöra de stora universella temana såsom de uppenbarar sig i vardagen, Dolda i det fullt synliga.
Denna roman kom ut i original 2014 och presenteras här för första gången på svenska, i översättning av Jan Ristarp.
Text och bild från Mordenistas hemsida om boken, det är även ett recensionsexemplar från dem som jag tackar för.
Denna bok var kul att läsa för den faller inte inom den kategori som jag brukar läsa så mycket av. En afrikansk skönlitterlär roman. Den utspelar sig i Afrika och handlar om en kvinna som får ta hand om sina tonåriga brorsbarn som har precis förlorat sin far och deras frånvarande mamma dyker upp och stökar till det för dem. Och den har många samhällsmotsättningar som visar sig, bara det att hon kommer från Somalia gör att det framkommer i boken att det finns rasmotsättningar mellan olika afrikanska länder. Det finns även somaliska flyktingar som inte är så väl sedda i Narobi. Mamman är homosexuell och har sin kvinna med sig och har även de problem när de visar sin kärlek öppet i Uganda, de blir arresterade, En mycket bra bok som lärde mig mycket om Afrika.
Hoppsan höll nästan på att missa att Lyrans noblesser har startat sin Det bästa igen efter julhelgerna och hon skriver denna vecka så här:
Nu är det väl i alla fall hög tid att komma igång med utmaningarna igen efter jul! Och vi rivstartar med en som är svår, i alla fall för mig. Hur välja?! Berätta om den allra bästa brittiska TV-serien! Det finns ju ett antal underbara filmatiseringar av klassiker, men även en del annat smått och gott. Jag ska fundera och återkomma inom kort.
Håller definntitivt med, hur ska man kunna välja, jag har i flera år gillat brittiska deckarserier och sett på hur många som helst ex Morden i Midsommer, Tyst vittne, Kommissarie Morse, Sherlock etc. Men går utanför den genren och säger istället Doktor Who, en Science Fiction serie i flera säsonger.
En till annan jag kom på när det har gått ett dygn och jag har tänkt så kom jag på att jag även gillade den skotska Karl för sin kilt, som inte går in under deckargenren.
Birgitta har 22 katter i sin trädgård som hon räddat från avlivning. Anders klär sin nakenkatt i klänning. Katten Grålis matas varje dag – men har aldrig känt en människa.
Katt People är en fotobok som utforskar den speciella relationen mellan katt och människa. Ett förhållande som är intensivt och innerligt, men också komplext och ojämlikt.
Det här är en bok om katter och de människor som älskar dem.
Text och bild hämtad från Mordenistas hemsida. Jag får även tacka så mycket för recensions exemplaret.
Denna fotografibok var mysig att läsa och titta på bilderna på, Här finns några av bilderna att titta på. Jag gillade en bild på en naken katt bakom en gardin, den påminde mig om Yoda. Urgullig. Bilderna är helt gudomliga men inte att förglömma texten, den är bra och informativ, även om den är lite kort, hade gärna velat ha mer att läsa. Ett sak som jag tyckte om är att texten finns även på engelska paralellt med den svenska texten. Denna bok ingår i kaosutmaningen 2017 och är nr 19. En bok du valde på grund av bilderna
Bild från internet av en naken katt, alltså inte från boken.
Ser ni likheten med Yoda???
Dagens pågående läsning kommer att vara lite tråkigt, för det är precis samma som förra veckan, Visst har jag läst i veckan men inte lyckats avsluta någon bok, eller det stämmer inte, det kommer en recension imorgon. Men ingen av de böckerna som jag läste förra fredagen har blivit utläst så bilden jag visar är samma som förra fredagens. Hoppas dock att kunna avsluta någon bok under veckan som kommer.
Jag har sett att många har berättat om böcker från deras hyllor under denna titel - HETT I HYLLAN - på många bokbloggar och tänkt nu hoppa på att lämna ett inlägg själv till att börja med, lite för att jag under året tänker vara med i ciccisbokbloggs hyllvärmarutmaning under 2017, hon finns på instagram och man kan använda sig av #hyllvärmare2017 om man skickar egna bilder på instagram om man är med i den utmaningen.
Jag bara gissar nu, men jag tror inte jag är ensam om att ha en del böcker i hyllan som stått där i evinnerliga tider. Är det inte dags att de där, halvt, bortglömda böckerna får ta lite plats och synas? Jo, det tycker jag. Verkligen. Därför kommer de, en efter en, att dyka upp här varje torsdag under rubriken Hett i hyllan. Lite lagom tvetydigt, eller hur? Vad har du för dolda skatter i hyllan? Min bok denna första gång jag är med blir Läsarna i Broken Wheel rekomenderar av Katarina Bivald, som ska bli min första bok att läsa i Hyllvärmarutmaningen, ska försöka läsa 12 böcker under året.
Jag vet inte ens hur länge boken har stått i min hylla, och inte heller hur många gånger jag har hållit i den och tänkt att läsa den, men inte har det blivit av, men nu så är det dags, ska försöka läsa den under januari månad, så det är dags att påbörja den nu.
Jag gjorde inlägg i våras dåjag presenterade en booktuber per vecka som jag hade hittat/tittat mycket på eller som intresserade mig på något sätt, Nu tänkte jag starta upp detta igen pga jag i denna vecka har hittat en ny booktuber denna vecka och som jag nu har tittat på alla hennes youtubeklipp. Hon heter A Booktube Book och hon intresserar mig med sin blandningar av vad hon läser och blandningar av de klipp hon lägger upp.
Det är morgon och Tana vaknar upp i ett badkar. Det tar ett tag innan hon minns var hon befinner sig. Det var fest kvällen innan. I vardagsrummet hittar hon de andra festdeltagarna, de är döda och ett fönster står på vid gavel. Någon har brutit mot regeln som säger att man aldrig någonsin får öppna ett fönster efter mörkrets inbrott. När hon går vidare in i sovrummet hittar hon de enda överlevande, förutom hon själv. Svarta sopsäckar är uppsatta för fönstren och i sängen ligger Tanas före detta pojkvän Aidan bunden med silvertejp för munnen. På golvet bredvid ligger en annan kille fastkedjad. Hans hår är svart som bläck och när han tittar upp på Tana ser hon att hans ögon är röda som rubiner.
För att rädda sitt eget och de andras liv måste Tana ta sig in i Coldtown. Där lever monster och människor sida vid sida. Staden är farlig. Den är en bur, ett fängelse för de dömda och alla som vill vara med.
En berättelse om raseri och hämnd, om skuld och skräck och om kärlek och avsky, skriven av succéförfattaren Holly Black. Text från Adlibris sida. Sista boken jag läste ut 2016, även om man skulle tro att man har tröttnat på Paranormal romance, i YA tappning, så var detta en bok jag gillade, Den hade en genomtänkt tanke både hur de paranormala karaktärerna skildrades och hur samhället tar hand om "problemen". Holly Black har lyckats med en skildring som fascinerar i alla fall mig.
Amanda Hardys uppväxt har varit allt annat än enkel. Hon har mobbats av sina klasskamrater och hon har hatat sig själv och kroppen hon fötts i. Varför? För att Amanda brukade vara Andrew.
Efter att ha genomgått en könskorrigering flyttar Amanda till sin pappa i en liten stad i den amerikanska Södern. Här vet ingen vem hon är eller vem hon brukade vara och hon kan börja om på nytt. För första gången får hon uppleva vänskap och kärlek. Hon faller för Grant, den gulliga killen som redan första skoldagen blir hennes vän. Men ju närmare Amanda och Grant kommer varandra, desto mer vill hon avslöja sin bakgrund för honom. Samtidigt är hon livrädd för att han inte skulle kunna se förbi den vetskapen. Kommer hon då att förlora både Grant och sitt nya liv? Text och bild kommer från Lavender lits sida, de var även så vänliga att ge mig boken som recensionsexemplar. Håller på med att försöka avsluta 2016 genom att skriva och posta de sista recensionsinläggen från förra året. Tyvärr ska jag säga om denna bok var att den var en e-bok, det gjorde att jag inte läste den utan valde andra pappersböcker innan den, för boken i själv var jättebra och jag vill läsa den och njöt av att läsa det jag läste. För den berör verkligen ett ämne som behöver belysas, för alla, transpersoner. Att Amanda verkligen var en tjej tyckte jag kom fram hela tiden i hur hon tänkte och handlade. Ett litet minus med boken tycker jag var att det ett litet öppet slut, hade gärna läst mer om hur det gick för Amanda och Grant.
Jihad - brännande frågor och svar tar upp ett av vår tids största problem: Hur ska våld och terror i islams namn bemötas? Författaren tecknar en initierad bild av den historiska bakgrunden och hur jihad kommer till uttryck i dag.
Hur ska vi förstå och förhålla oss till våra muslimska medmänniskor? Med stor värme och kärlek visar författaren på en väg framåt utan att göra avkallta hand om sina familjer och fredligt ära Gud. på sanningen om jihad. En mycket aktuell och angelägen bok för vår tid.Text från Bokus sida om boken.
Denna bok var riktigt intressant ,jag har även läst författarens bok om hur han blev en kristen (konverterad muslim). Jag måste helt enkelt förmedla vad han skriver:
Han skrev boken efter nya terrorattacker i Paris och San Bernardino i Kalifornien 2015 och för att världen har svårt att skilja på radikala och fredliga muslimer. Han kunde inte hålla tyst efter att ha förstått att det råder alldelse för mycket förvirring, för mycket missriktad ilska, för mycket information, för lite balans och för lite nåd.
Antagligen avfärdar man det våldsamma jihad som ovidkommande för islam eller också hävdar man att alla muslimer bör behandlas som tänkbara hot. I den här boken hoppas jag på att klarlägga både hur våldsam jihad inom islam ser ut och hur ett barmhärtigt förhållningssätt till våra muslimska medmänniskor ska se ut.
Så länge vi inte ställer diagnos på och bemöter radikaliseringens verkliga orsakerna, kommer vi att fortsätta att förlora barn till fredliga muslimska föräldrar till terrorismen. s 20 Bryr vi oss om dessa ungdomar och fredliga muslimska familjer som drabbas av saknad och sorg i kölvattnet av deras radikalisering, för att inte tala om de tusentals oskyldiga liv, då är det livsviktigt att vi omsorgsfullt och eftertänksamt bemöter jihad med både sanning och barmhärtighet, Vi får inte blunda eller ägna oss åt önsketänkande.s 20 Samtidigt måste vi akta oss för att hamna på det sluttande plan där vi förutsätter att varje muslim utger ett hot...Det är fel att dra alla muslimer över en kam; vi behöver se dem som enskilda individer, där de allra flesta bara vill leva sitt liv, ta hand om sina familjer och fredligt ära Gud. s 20.21 Ändå är de flesta muslimer i världen inte våldsamma människor, trots deras längtan efter att medvetet och uppriktigt följa islam. Det är därför jag också hoppas kunna klargöra deras synsätt, så att vi utan fruktan och misstro kan lära oss att förstå våra muslimska medmänniskor och visa dem den kärlek och barmhärtighet som alla människor förtjänar. Jag ber om ursäkt, men jag upplever verkligen att den kristna uppmaningen att älska sina fiender, intill döden om så behövs, kanske är det starkaste gensvaret på jihad som vi har idag. Det hjälper oss inte bara att motverka jihad utan också att behandla muslimer med den yttersta respekt, nämligen som Guds avbilder, s 22 Just därför islam kan ta sig så många olika uttryck, tål det att upprepas att islam inte är detsamma som muslimer, och muslimer är inte detsamma som islam.Trots att muslimer är anhängare till islam och islam är muslimernas världsåskådning, så är dessa två ändå inte samma sak vilket många okritiskt tänker. s 29.30 För att besvara frågan om islam verkligen är en fredens religion, måste vi titta närmare på vad islam är, inte bara på vad muslimer gör. s 31 enligt Sura 9 finns en befallning att upphäva alla föredrag med polyteister och underkuva judar och kristna så att islam ska "föras till seger över all annan form av gudstro", Det finns inga tydliga gränser för hur omfattande våldet kan bli. Man kan med rätta undra om det finns någon icke-muslim i världen som är skyddad från att attackeras, underkuvas eller assimileras utifrån denna befallning, Muslimer måste enligt denna sista sura i Koranen utkämpa jihad, och om de inte gör det kommer, deras tro att ifrågasättas och de räknas som hycklare. Om de utkämpar jihad, då har de löfte om endera av två belöningar - antingen krigsbyte eller himlen genom martyrskap. Allah har slutit avtal med varje mujahid som lyder honom: döda eller bli dödad i strid så väntar paradiset. s 61-62 Kvinnor utgör en sjundedel av ISIS medlemmar. Deras grundläggande profil tyder på att de är bättre utbildade än männen och att de varit mer eftertänksamma innan de anslöt sig till den islamska staten. Det är framförallt ogifta kvinnor som reser till Syrien och gifter sig strax efter. En del av de faktorer som radikaliserar unga kvinnor är detsamma som radikaliserar deras manliga motsvarighet, nämligen tro, identitet och nyfikenhet. Men för dem finns en annan faktor, nämligen frihet. Unga muslimska kvinnor som känner sig undertryckta i hemmet, där de oftast hålls isolerade eller hotas med att giftas bort med män som de själva inte har valt, utlovas möjligheten att själva välja make om de flyr till Syrien. Detta löfte uppfylls för vissa, men för de flesta blir oftast resultatet trots vad de önskat sig oftast inte alls vad de hoppats på. De kommer snabbt underfund med att de ingår i ett instiutionaliserat, nog nära löpandebandssystem för att förse krigare med fruar, sexuellt umgänge och barn, s 109-110 Faktorer som radikaliserar unga muslimer handlar bland annat om identitet, nyfikenhet och frihet, men dessa behov kommer inte att tillfredsställas förrän man uppfyller sina skyldigheter som muslim. De förstnämnda faktorerna är kanske lockbeten för att radikaliseras, men det är islams grundläggande undervisning som är medlet. Många unga muslimer drivs dessutom enbart av en vilja att vara goda muslimer och att se islam återupprättas till sin forna storhet, vilket är drivkrafter som undersökningar oftast bortser från. Den gemensamma nämnaren för alla radikaliserade muslimer är deras primära val att hålla sig mera strikt och mera bokstavligt till islams grunder än de flesta andra muslimer. s 110-.111 Muslimer kommer till västvärlden, och de har med sig sin kultur och sina värderingar. Min uppmuntran till dem som fruktar för den muslimska invandringen är att vi ska möta invandrare med kärlek och vänskap och att dela våra synsätt och våra liv med varandra, En delförklaring till att muslimska invandrare i västvärlden blir radikaliserade, så som Sayyid Qutb blev, är att västerlänningar inte hjälper dem att förstå vår kultur och inte ger dem några lockande sätt att orientera sig i den. Att isolera oss från de invandrare som inte är av samma mening som vi gynnar bara oenigheten och missförstånd ännu mer. Istället för att frukta muslimska invandrare borde vi bejaka dem och försöka åstadkomma den förändring som vi vill se. Om någon gjort det med Sayyid Qutb skulle världen kanske sett annorlunda ut i dag. Jag vill mena att vänskap är en bättre väg än fruktan, s 119-120. Muslimernas Gud har andra grundegenskaper jämfört med de kristnas Gud, vilket är anledningen till att jag numera drar slutsatsen att det inte rör sig om samma Gud. Muslimer och kristna tänker på samma roll när de talar om Gud, nämligen universums unike skapare som det ju bara kan finnas en av. Men är det samma person? Enligt min uppfattning alldeles uppenbart inte. s 127 De kristnas Gud är alltså fadern medans muslimernas Gud inte är det (Gud har endast skapat människorna). Tahvud (Guds absoluta enhet) förnekar så bestämt den treenige Guden att man kan lugnt kan säga att läran om Gud inom islam är raka motsatsen till läran om Gud inom kristen tro,. Inte bara annorlunda utan diametralt motsatt. Denna sistnämnda skillnad är absolut grundläggande. Treenigheten säger att Gud inte består av en utan tre personer - Fadern, Sonen och Anden. Att då hävda att islams Gud är samma person som den kristnas trons Gud blir nästan dumt, eftersom den kristna Guden består av tre personer, av vilka islam i Koranen uttryckligen förnekar två. s 128 Väldet spelar olika roller inom islams och den kristnas trons teologiska strukturer. Islams slutliga marschorder är jihad. Den slutgiltiga marschordern för kristna är nåd och kärlek. s 140.
För den som strikt vill följa Jesus undervisning finns det inget utrymme för våld. Jesus radikala ställningstagande mot våld stämmer överens med det liv han levde och det budskap han förkunnade. Den ursprunliga punkten i kristen teologi är ju att Jesus, hela mänsklighetens mönster och förebild, var villig att dö för andra, inklusive sina fiender. Han kom för att tjäna dem som dödade honom, rent av att dö i deras ställe. Hans befallningar till sina lärljungar rimmar med hans föredöme. Han uppmanar dem att älska sina fiender, att be för dem och tjäna dem på ett självuppoffrande sätt och på sätt bli lik Gud. Läser man Jesu ord noga råder det ingen tvekan: Jesu befaller total kärlek och nåd. s 146-147 Jesus gav ingen fullmakt åt något heligt krig, och det tog kristna ett tusen år att avvika tillräckligt radikalt från den kristna trons grunder innan man tillät sig i det. (Korstågen)Islams grunder befaller muslimer att utkämpa heligt krig, vilket garanterar dem frälsning om de dör i strid, De tog muslimer 1300 år att avvika tillräckligt radikalt från islams grunder innan man började hävda att islam är en fredens religion. s 153-154 Det kristna budskapet, som kallas evangeliet, är att Gud av kärlek kom till världen, tog straffet för våra synder genom att dö i vårt ställe och sedan uppstod från de döda som bevis för att han har besegrat döden. Ordet evangelium betyder "glädjebudskap", och budskapet är att vi, på grund av vad Gud har gjort, ska få leva med honom i evighet, Denna frälsningsvisshet är vad som frigör kristna att följa de svårare delarna av Jesu undervisning och älska sina fiender på ett självuppoffrande säött - rent av vara beredd att dö för dem. s 157 I februari 2015 lät ISIS halshugga tjugoen kristna på en strand i Libyen, ISIS vill skapa rädsla och hat men de kristna och deras anhöriga visa inte detta, och en man var inte ens kristen och när han fick frågan om han var kristen svarade han utifrån vad han såg hur de andra offren visade sin tro, "Deras Gud är min Gud", Han valde att leva som kristen i en minut hellre än att leva resten av sitt liv med att ha förnekat Jesus, s 158-159 Dessvärre kommer knappast att ske någon nydaning av islam inom den närmaste tiden, och därför blir vi tvungna att bemöta islam bäst vi kan. Jag tycker vi ska engagera oss förebyggande i muslimer med kärlek och vänskap, samtidigt som vi accepterar sanningen om islam. s 166
Det var Sloane som lyckades dra Emily ur hennes blyga skal och få livet att kännas spännande. Men precis innan det som skulle bli den mest episka sommaren någonsin… försvinner Sloane!
Allt hon lämnar kvar är en Att göra-lista med tretton Sloane-aktiga uppdrag som Emily normalt aldrig skulle fått för sig att göra. Men tänk om uppdragen kan hjälpa henne att återfinna sin bästa vän?
Palla ett äpple mitt i natten?
OK, det är ju rätt enkelt.
Dansa till gryningen?
Visst. Varför inte?
Kyss en främling?
Hmmm…
Emily har nu den här (oväntade) sommaren på sig – med den (totalt oväntade) hjälpen från Frank Porter – att bocka av sakerna på Sloanes lista. Vem vet vad hon kommer att upptäcka…?
Bada naken?
Vänta lite… vadå?
Text från Mordenistas hemsida. Jag tackar dem även för att jag fick boken som recensionsexemplar.
Fortsätter med att försöka avsluta 2016s bokrecensioner och har nu kommit till denna YA feel-good roman, Jag gillade verkligen att läsa denna, fick en sommarkänsla pga den utspelas på sommaren. Tyckte även om blandningen av ungdomskärlek och lite mystik. Varför hade Sloane försvunnit och hur skulle det å för Emily att göra alla uppdrag och hur var det med kärleken?
Lite igenkänning utav mig själv i Emily, var den lilla blyga som höll mig för mig själv i skolan,
Is utspelar sig i den nukleära vintern efter ett kärnvapenkrig, då en ny istid råder på jorden. Vi följer bokens berättare på jakt efter ett skört väsen, en flicka med albinohår. Sökandet blir alltmer hallucinatoriskt, vi vet inte var vi är – eller ens vad vi känner. Färden går genom ett land ockuperat av en främmande militär makt. Men det största hotet är naturen själv, vars väggar av is breder ut sig över världen.
Språket i Anna Kavans Is är som en dröm, återgiven under pressen av en verklig katastrof. En modern brittisk klassiker av en författare vars rykte i världslitteraturen bara vuxit med åren.
I översättning av Disa Törngren och med ett nyskrivet förord av Helena Fagertun. Text från Mordenistas hemsida. Denna bok var även ett recensions exemplar från just Mordenista.
Har en del böcker kvar att skriva om som jag läste ut 2016, så jag får väl försöka att få ner lite tankar om dem. Just denna var lite si så där, fick lite overklighetskänsla att läsa den, kunde inte riktigt tänka mig in i vad som hände, kan vara att jag var lite okoncentrerad när jag läste den. För handlingen känns ändå intressant och något jag mycket väl skulle tänka mig att gilla. Jag är dock glad att läsa den och så, men inte än av de bästa böckerna från 2016.
Då har nästan en hel vecka gått på det nya året, och dags för första pågående läsnings inlägg för 2017. Som vanligt är jag den där ständiga slalomläsaren så att det finns flera böcker att välja på och en av böckerna är kvar från förra året, dock kan man väl knappast kalla den påbörjad för jag har bara läst ca 15 sidor i Kampen om Järntronen.
Utmaningar inför 2017, tänkte ifrån början att jag inte skulle vara med i några för i år. Men sen hakade jag på kaosutmaningen 2017 som Sofies bokblogg håller i, där man kan använda #bokkaos17 på sociala medier om man vill vara med i den.
Nu har jag halkat in på att även vara med på att läsa 12 st hyllvärmare som ciccisbokblogg tänkt göra i år, även om jag misslyckades med min egna försök förra år. Så här skrev Cicci i sitt instagram om utmaningen.
Eftersom jag har så många olästa böcker i min bokhylla blir min utmaning till nästa år att läsa minst 12 hyllvärmare från min bokhylla. 📚Med hyllvärmare menas böcker som stått längre än ett år i bokhyllan.
Vore kul om fler vill hänga på! Använd hashtaggen i så fall #hyllvärmare2017 😃
Detta år kanske ändå blir utmaningarnas år för mig för sen halkade jag in på Ugglan & boken och hittade hennes utmaning 3 x 3, där vi ska läsa 3 böcker i ett tema x 3. Se mer info på hennes inlägg som jag länkar till.
Det jag väljer är dessa 3 olika teman och 3x3 böcker blir det då sammanlagt. det blir kanske blir att böckerna samräknas med antingen kaosutmaningen eller hyllvärmarutmaningen.
Nobelpristagare, utifrån att jag i många år har läst nobelpristagare för att till slut ha läst alla som har fått priset.
Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj
Främlingen av Albert Camus
Fler dör av krossat hjärta av Saul Bellow
Bokrean 2016, köpte en hel del böcker på förra årets bokrea och har inte läst en endaste än.
Alice i Zombielandet av Gena Showalter
Nattens cirkus av Erin Morgenstern
Ensam på Mars av Andy Weir
Ur sönernas bokhyllor, jag är den som köper böcker till dem och det innebär att jag egentligen vill läsa det de får, och det finns mycket bra barn och ungdomsböcker där ute.
Omänniskor av Nanna Johansson och Kristoffer Svensson
Middagsmörker av Charlotta Cederlund
Magnus Chase, del 1 Krigarens svärd av Rick Riordan
Och sen har även i Regnet en läsutmaning, där det inte finns några krav utan utifrån vad en själv vill läsa, men jag har nog samlat på mig allt för mycket redan men jag kanske kommer på något i denna med, får se...
