Veckans utmaning på temat rädslor handlar om att berätta hur man kan hantera dem. Du får gärna dela med dig av en av dina rädslor. Det kan vara både stort och smått. Kanske är du rädd för höjder, clowner eller spindlar? Berätta också med dig av hur du hanterar, eller försöker hantera, din rädsla. Har du kanske något bra och stärkande citat att lyfta på temat?
Jag är väl inte så rädd av mig egentligen, men efter att funderat lite kom jag på att jag vet en tid i mitt liv då jag var rädd, och det hängde väl mera ihop med att det var något nytt och att jag kände mig orolig över situationen att det hängde på mig ...
...så kanske dags att berätta vad det är för en situation jag tänker på. Och det hänger ihop med barnfödelse och den första tiden med en liten nyfödd...
... nu tänker väl många varför då?
Och det är en sorglig historia att gå in på men jag berättar lite kort om det här. Det är så att mitt första barn inte överlevde förlossningen, pga en missbildning som inte var förenlig med liv utanför livmodern, Så när jag inför kommande graviditeter och nyföddstid var jag orolig att barnet inte skulle leva och att allt hängde på mig att detta nya lilla liv skulle överleva. Detta medförde att jag hade en jobbig förlossning och kände mig helt utlämnad både då och efteråt. Klarade bara av att amma 1 av 3 barn.
Detta är ju inget jag går runt och är rädd för dagligen utan det har ju bara varit en tid i min liv. Sen kan jag ju känna den här förlamande känslan när man inte är den som håller i tyglarna i en viss situation utan man känner att man inte har någon aning vad det är som händer ...(svår förklarat vad jag menar, men jag tror att ni förstår innebörden vad jag menar).
Sen är det svårt att förklara hur man ska hantera eller försöka hantera detta. Men det som är enklast är ju att försöka ta det lugnt och försöka lugna ner sig och se över situationen, och därefter försöka ta kontroll över den.
Det sista gällande citat eller något sådant så har jag inget speciellt.
Vilken oerhört jobbig situation!
SvaraRaderaVilken fruktansvärd händelse och det måste ha varit en hemsk tid att gå igenom. Förstår fullständigt att du måste ha varit både orolig och livrädd inför de andra förlossningarna.
SvaraRaderaDet måste ha varit otroligt jobbigt att gå igenom!
SvaraRadera