Jag och många fler läser just nu Odinsbarn av Siri Pettersen och idag är första gången vi ska blogga om den första fjärdedelen vi har läst hitills. Så här kommer min :
Egentligen vet jag inte riktigt vad jag tänker om den än, har mera lite tankar runt om kring den. Det jag tänker på där ska jag ta upp sen, för jag tänkte börja med att jag verkligen gillar Hirka. Hon har växt upp och tror att hon är som alla andra, att hon bara har råkat ut för en olycka som liten och blivit svanslös. Men när hon nu närmar sig femtonårsåldern och ska vara med i Tinget, då alla har uppnått den ålder då de kan Famna. Men när hon upptäcker att hon inte kan berättar hennes sk far att han hittade henne nyfödd och svanslös. Och att han tror att hon är ett Odinsbarn, en mänsk, en Röta.
I denna del som vi har läst har vi även fått lära oss hur folket vi läser om är och hur deras magi fungerar. Men jag kan inte tycka att någon annan än just Hirka och Vetle har visat oss ha någon livsglädje alla andra verkar så tomma på något sätt. (Svårt att förklara vad jag menar).
De övriga tankarna om boken jag hade var efter det jag läste på Bokus, kopierar in texten här:
Siri skriver unikt för Bokus:
"Skriv inte fantasy" var det råd jag fick när jag började pyssla med Odinsbarn. Det var inget förlag som skulle ge ut den typen av bok, och säkerligen ingen som skulle köpa boken, fick jag höra. Det får vara så, tänkte jag. Jag växte upp med tecknade serier, videospel och rollspel, och för mig var det självklart att skriva en bok med karta på första sidan, i en genre jag älskar. Även om ingen skulle vara särskilt intresserad.
Det var fel. Odinsbarn blev en prisbelönt bästsäljare. Läsarna omfamnade boken med en nästan skrämmande passion. De delade, rekommenderade, tecknade, stickade, cosplayade och tatuerade även logotypen korpen. Jag satt förstummad på åskådarplats och såg berättelsen få eget liv. Den blev ett föremål för en kärlek som var lika stark som min egen. Det är en överväldigande känsla. En alltför spännande mix av "yaaay!" och "Hjälp, vad har jag gjort ...?"
Kanske är det tidsandan. Kanske är det att historien är baserad på vårt nordiska arv. Kanske är det att saker vänds upp och ner, eftersom det är människan som är myten denna gång. Jag vet inte. Men jag vet att svanslösa Hirka har erövrat både unga och gamla hjärtan, och jag hoppas att se dig på andra sidan av portarna. Du har mitt innerliga tack.
Välkommen till Ymslanda, kära läsare.
Hälsningar, Siri
Succén äntligen i Sverige! Tänk dig att du saknar något som alla andra har. Något som visar att du hör hemma i den här världen. Något som är så viktigt, att utan det är du ingenting. En pest. En myt. En människa. Hirka är femton vintrar gammal när hon får veta att hon är ett odinsbarn ett svanslöst odjur från en annan värld som sprider röta omkring sig. Hela hennes tillvaro ställs på ända. Hon är föraktad, fruktad och jagad, och någon vill döda henne för att hennes identitet ska förbli en hemlighet. Men det finns värre saker än odinsbarn, och Hirka är inte den enda varelsen som har tagit sig igenom världarna ...
Odinsbarn är första delen i serien Korpringarna en spektakulär fantasyberättelse med rötter i den nordiska mytologin och är den första av tre böcker i serien Korpringarna. Det är en episk och våldsam uppgörelse med främlingsrädsla, blind tro och ärelystnad. Boken har blivit en sensationell succé i hemlandet Norge där den hyllats för sin originalitet, sitt språk och sin intrig.
Och det Siri skrivit i boken på sidan där hon gör dedikationerna, och det är att det hon har skrivit till sina läsare så väl stämmer överens med hur jag var när jag var barn/ungdom. (Dock klädde jag aldirg ut mig men men allt annat...)
Och till dig. Du som alltid läste böcker som ingen annan hade hört talas om. Du som var lite konstig, som satt längst bak i klassrummet. Du som växte upp i en mörk källare, där ödet avgjordes med tärningskast. Du som fortfarande klär ut dig. Du som aldrig riktigt passade in och som ofta kände att du var på fel plats, i fel tid. Det här är din bok.
Ska bara avsluta detta med att jag kommer att se framemot att läsa vidare om rödhåriga Hirka.
Uppdatering; Kom på att det kunde vara kul att se vad de andra har skrivit så jag länkar efter hand här nedanför till de andra som har skrivit om read-a-longen
Nellons bokblogg
cissigrip.blogg.se
Littermäntärt
Lion´s Library
I Elinas hylla
Havsdjupens sal
Maddes bokblogg
Tog ett tag för mig att fastna i boken men nu börjar jag gilla den mer och mer!
SvaraRaderaRoligt läsa lite tankar runtomkring boken också, tycker det känns lovande och ser fram emot att se vart sidorna tar mig :) Det blir något spännande att som människa vara annorlunda i den där världen.
SvaraRadera