Historiens största fartygskatastrof är nästan helt okänd, trots att den krävde över 9000 liv och inträffade bara 15 mil från den svenska kusten. RUTA SEPETYS har ägnat tre år åt arbetet med att skildra denna katastrof. Resultatet är Tårar i havet - en gripande berättelse, skriven med stor omsorg om de historiska detaljerna.I januari 1945 är tusentals människor i Ostpreussen på flykt undan sovjetiska trupper. Bland flyktingarna finns ungdomarna Joana, Emilia och Florian. De har olika bakgrund och bär alla på hemligheter, men deras vägar korsas och de finner mod och styrka hos varandra. Tillsammans försöker de ta sig till Wilhelm Gustloff - ett fartyg som kan föra dem till tryggheten västerut över Östersjön. Men katastrofen inträffar precis när de tror sig ha friheten inom räckhåll och då spelar varken nationalitet eller klasstillhörighet någon roll. De 10 000 passagerarna kämpar alla för samma sak - sin överlevnad.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Bokus.
Detta var en bok jag länge hade tänkt läsa och speciellt när jag vet att min bokläsar-kompis Evelina gav den en 5a i betyg och jag vet att vi har liknande smak. Plus att hon angav den när jag bad om en bok att läsa som hon hade tyckt var en bra bok.
Och visst var det en fullpoängare även för mig.
Sen beror det väl på att böcker om andra världskriget (inte om krigshandlingar utan om människorna under den tiden) alltid har fascinerat mig att läsa om. Även att detta var en stor händelse som jag inte visste så jättemycket om, fast jag har vetat om den flykten som det handlar om men inte fartygskatastroren i sig själv.
Sen har Sepeteys även skrivit bra personbeskrivningar och man skulle kunna tro att det är verkliga personer hon har skrivit om, fast de bara baseras på alla de människor hon har intervjuat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar