Americanah av Chimamanda Ngozi Adichie

Ifemelu och Obinze blir kära redan i tonåren i Nigeria. Hon får ett visum för att studera i USA, och meningen är att han ska följa efter. Men attacken mot World Trade Center kommer emellan. Män från afrikanska länder får ännu svårare att ta sig dit.Det går bra för det mesta bra för Ifemelu, hon får vänner och har förhållanden, och startar en en uppmärksammad blogg om öppen och dold rasism i USA. För aldrig har hon varit så medveten om begreppetn ras som där. Obinze reser till Storbritannien men kastas ut för att han saknat papper. Till slut går det bra för honom också. Väldigt bra. Han blir en rik man i det demokratiska Nigeria, gifter sig och får barn. När Ifemelu återvänder hem är det oundvikligt att de återupptar sin förbindelse. Där ställs de inför sitt livs svåraste beslut.Chimamanda Ngozi Adichies efterlängtade nya roman är en rik och komplex historia om kärlek, rasism och klass i Afrika och USA i vår egen tid. Precis som i sin genombrottsroman En halv gul sol lyckas hon som en modern Balzac skildra ett helt samhälle och en tidsanda genom några få, utmejslade öden.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Albert Bonniers förlag.

Detta är en bok jag har tänkt läsa sen den kom ut, för att jag har varit intresserad av berättelsen, och att jag har läst annat av författaren jag gillat. Nu blev det äntligen dags då jag under augusti månad har deltagit i Tome topple readathon.(en bok skriven av en svart författare och en fristående bok är de promt jag kan bocka av med denna bok)

Det är en intressant historia att läsa, vi får både reda på hur det är att växa upp i Nigeria och även vara svart i USA. Sen kanske det känns som boken är lite väl lång och sen tycker jag den sista delen (ca 80 sidor) är lite långtråkigare än resten av boken.
Men jag är glad att ha läst den och jag ger den fyra av fem stjärnor.