Kärlek och vänskap och andra tidiga verk av Jane Austen

Jane Austen, en av vår tids störta författare föddes i södra England 1775. Hennes romaner behandlade ofta kärleksintriger. Redan i 15-årsåldern skrev hon sin första publicerade roman Kärlek och vänskap (Love and Freindship (avsiktligt felstavat)). Hennes mest kända romaner "Stolthet och fördom" skrev hon 1813.

Jane Austen har hyllats för sin förmåga att skriva om de vardagliga situationerna. Samtliga hennes romaner utspelar sig på den engelska landsbygden, och behandlar ofta de aristokratiska ställningarna som rådde. Hennes skildringar brukar ofta ske med viss ironi, och en kritik gentemot aritokratin både på lokal familjär nivå men även nationellt. 

Bokbeskrivning hämtad från Litteraturmagazinet.

Jag valde att läsa denna för Jane Austen July, och den var riktigt underhållande, mera än Emma som jag läste tidigare under Juli, och även än Stolthet och fördom som jag läste tidigare.

Upptäckte här att Jane Austen är ju riktigt vitsig ibland, både i brevnovellen Kärlek och vänskap där en av hjältinnorna svimmar nästan hela tiden etc och i den Engelska historik hon skrev om deras kungar och drottningar, här kommer ett smakprov så att ni kan se för er själva.

Henrik IV, besteg med stor förtjusning Englands tron år 1399 efter att ha övertalat sin kusin företrädare Rickard II att avstå den till honom och dra sig tillbaka för resten av livet till Pomfret Castel, där han råkade bli mördad. Rikard var förmodligen gift eftersom han förvisso hade fyra söner, men det står inte i min makt att upplysa läsaren om vem som var hans hustru. Hursomhelst levde han inte för evigt. Han blev nämligen sjuk, och hans son prinsen av Wales kom och tog ifrån honom kronan varpå kungen höll ett långt tal - beträffande jag måste hänvisa läsaren till Shakspears pjäser - och prinsen höll ett ännu längre och så dog kungen sedan saker och ting sålunda hade klarats ut mellan dem, och han efterträddes av sin son Henrik som tidigare hade besegrat sir William Gascoigne.

Maria
Denna kvinna hade turen att bli uppsatt på Englands tron trots att hennes kusiner Maria Stuart och Jane Grey hade större anspråk, förtjänster och skönhet. Jag kan emellertid inte tycka synd om kungariket för de olyckor som det drabbades av under hennes regering, eftersom det helt och hållet förtjänade dem, emadan man hade låtit henne efterträda sin bror - vilket var en dubbel dårskap, för man kunde ju faktiskt ha förutsett att i och med att hon dog barnlös skulle hon efterträdas av Elizabeth, denna skam för mänskligheten, detta samhällets plågoris. Många var de människor som blev matyrer för den protestantiska religionen under hennes regering, inte färre än ett dussin tror jag. Maria gifte sig med kung Filip av Spanien som under hennes systers regering blev berömd för att han byggde armador. Hon dog utan avkomma, och sedan kom den fruktansvärda stund när Elizabeth, förstörerskan av allt välstånd, kusinmörderskan och den bedrägliga svikerskan av det förtroende som givits henne, efterträdde henne på tronen.