Quan har befunnit sig i fält sedan han var arton. Tillsammans med sina barndoms vänner gick han full av framtidshopp och övertygelse med i den nordvietnamesiska befrielsearmén för att utkämpa det som i Vietnam kallas »Det amerikanska kriget«. Men tio år senare är alla illusioner bort blåsta. När han under en permission återvänder till sin hemby blir det tydligt för honom hur kriget brutit ned en hel generation vietnameser. Han måste fråga sig: Är det verkligen det här vi kämpat för så länge?
DUONG THU HUONG är en av Vietnams mest lästa och älskade författare, trots att hennes böcker är förbjudna i hemlandet och att hon själv lever i exil. Med den hyllade krigsskildringen Roman utan namn presenteras hon här för första gången för svenska läsare.
Hon föddes 1947 i Thai Binh- provinsen i norra Vietnam. Hon deltog själv i kriget under sju års tid i en brigad där endast tre av fyrtio soldater överlevde. Hon debuterade 1985 och fick snabbt en stor publik i hemlandet, men mötte också motstånd för sitt oförställda sätt att skildra kriget och de i Vietnam så glorifierade soldaterna. Eftersom hennes tidigare romaner censurerats sände hon manuset till Roman utan namn till Frankrike för publicering, vilket var en bidragande orsak till att hon 1991 fängslades i sju månader utan rättegång. Hon hann inte ge romanen något namn innan hon fängslades, så den publicerades i fransk översättning som Roman sans titre.
Idag är Duong Thu Huong en storsäljande författare i Frankrike, där hon lever i exil sedan 2006 och hjälteförklarad av stora delar av den Vietnemiska diasporan.
Bokomslag och beskrivning hämtad från Bokus.
En bok som jag och Evelina valde att läsa i vår litterära resa världen runt, och denna behandlar andra sidan av "det amerikanska kriget" (vietnamnkriget) ur Quan, en ung vietnames som varit soldat i tio år och skildrar både militärer och civilas liv under krigets tid.
En hemsk men även välbeskrivet skildring som jag inte ångra att jag läste.
Här finns andra romaner vi har läst under Världen runt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar