Hur ska jag svara på det, ska väl säga att jag inom böcker inte läser så mycket som brukar få mig att skratta och gråta till böcker brukar jag väl egentligen inte heller göra. Och speciellt filmer brukar jag inte se dem där som gör att jag gråter till dem heller mera åt komedier i så fall. Men här kommer ett litet svar tror jag...
Skrattat till iallafall Arto Paasilinna har jag gjort och de böcker jag har läst är Snablar! och Hoppsan jag är död.
Film som i alla fall gett något lite skratt är Ensam hemma filmerna.
Gråt är faktiskt svårare att komma på, något i filmväg minns jag inget allas och knappt i bokväg heller, men jag vet stunder då det kan komma en liten tår, och det är när karaktärerna hamnar i situationer att de känner sig svikna av någon annan, både i en kärleksrelation eller annan slags relation. Den senaste bok som framkallade det var Nicola Yoons Ingenting och allting som jag läste nyligen. (Ska troligtvis komma en recension här på bloggen snart, men att skriva vad som fick mina tårar att dyka upp är för stor spoiler för att skriva här).
Paasilinna är bra! Har inte läst så många av hans böcker, men gillade Kollektivt självmord bäst. Tyckte också om Ingenting och allting, men grät faktiskt inte, trots att den är riktigt bra och gripande.
SvaraRaderaPaasivaara får en att skratta.
SvaraRadera