Dolt i mörker av Elly Griffiths

I en gammal kalkstenstunnel i Norwich hittas ben från ett människoskelett. När rättsarkeolog Ruth Galloway undersöker benen visar de sig inte alls vara något medeltidsfynd, utan tycks nyligen ha kokats och grävts ner. Fallet hamnar på kriminalinspektör Harry Nelsons bord, och efter att en ung kvinna anmälts försvunnen börjar han undersöka mystiska rykten om ett underjordiskt samhälle för hemlösa.

Kort därefter hittas en död kropp utanför polisstationen, samtidigt som en småbarnsmamma spårlöst försvinner från sitt hem. När frun till Nelsons kollega Clough också försvinner ställs utredningen på sin spets. Ruth och Nelson måste jobba tillsammans för att avslöja de mörka hemligheter som döljer sig i underjorden, innan det är för sent.

Den nionde boken i den populära serien om Ruth Galloway har alla de kännetecken som karakteriserat Elly Griffiths deckare: spännande, atmosfärisk och härligt brittisk.

Bokomslag och beskrivning från Adlibris.

Nu var det samma känsla att läsa denna Elly Griffiths deckare som det var att läsa de första deckarna om Ruth och Nelson. Just senaste boken fick jag inte den känslan, men denna tog igen det med råge. Gillade deckargåtan som hade lite Alice i Underlandet vibbar och hänvisningar (det verkar som något tema i min läsning för i år, har läst många böcker med kopplingar till Alice). Och den gamla känslan i relationen mellan Ruth och Nelson fanns där med som jag har saknat. Nu ser jag bara framemot att läsa nästa del, som jag skulle velat ha gjort igår. Det finns några saker i från denna som jag vill veta fortsättningen på i relationerna i de fasta karaktärerna i serien.