Du sköna nya värld av Aldous Huxley

I en avlägsen framtid har gentekniken utvecklat människan intill perfektion. I Du sköna nya värld finns inga gamla, sjuka eller olyckliga människor. Livet är sorglöst och okomplicerat. Människan har befriats från alla känslomässiga bindningar och kan ohämmat ägna sig åt konsumtion och tillfälliga sexuella kontakter. Tillvaron är inriktad på omedelbar lyckomaximering. Den nya världen är ett sinnenas paradis och skulle något gå fel så finns alltid lyckodrogen soma...

Du sköna nya värld - den kanske mest berömda av alla framtidsskildringar - skrevs redan 1932. Idag har flera av bokens mardrömsscenarier blivit verklighet. Det förefaller som om Du sköna nya värld befinner sig närmare oss än vad Huxley någonsin kunde ana. 
Bokomslag och beskrivning hämtad från Goodreads

Den här boken fick jag lära mig om i år att det fanns och att många diskuterar om det är denna eller Orwells 1984 som ska vara den klassiska ursprungsdystopin ( sen kan jag väl nämna att Kallocain av Karin Boye är det ingen av dem som nämner, men den är skriven 1940  (som då är skriven kronologiskt mellan denna och 1984) och på svenska).

Kallocain läste jag för flera år sen och har tänkt att läsa 1984 länge, men sen hörde jag om denna som är kronologiskt äldst att man ska läsa den först, och jag kände att jag ville göra det, läste denna och nu är det bara 1984 som står kvar på läslistan.

Vad jag tyckte om den, hemsk skildring, av något som faktiskt mycket väl skulle kunna bli verklighet, eller som redan håller på att bli verklighet. Men det som är uppfriskande i berättelsen är att det ändå finns någon som funderar ( även om man funderar över hur sunda hans tankar och handlingar är) över hur det skulle kunna vara, men det slutar inte lyckligt....och mer kan jag väl knappast skriva utan man får läsa själv.

En rekommendation är det till att läsa Du sköna nya värld och likaså Kallocain. Det är fascinerande att författarna kunnat tänka ut en handling som är så verklighetstrogen som den är om vår nutid.