Det är en mörk och stormig natt. Meg Murry sitter i sitt rum på vinden och funderar på vad som skulle hända om taket flög av och hon själv bara blåste iväg. Men det är inte bara Meg som är vaken. När hon kommer ner till köket slutar allt att vara som vanligt. Vad gör mamma och lillebror Charles Wallace uppe mitt i natten? Vem är den lilla tanten som bultar på dörren, och varför är mamma så vänlig mot henne? Hur kan det komma sig att hon verkar veta så mycket om Megs försvunna pappa och hans tesserakt?
Madeleine L'Engle var långt före sin tid när hon skrev fantasyromanen "Ett veck i tiden", och den har sålts i stora upplagor på många språk.
Tack till Modernista för recensions exemplaret.
Boken är från 1962 och det märks inte när jag läser för detta känns som en nutida fantasy och sci fi bok, för de är även på andra planeter. De första kapitlen tyckte jag var lite tråkiga boken fångade mig inte för än några kapitel in, om det berodde på mig eller boken är svårt att säga. För andra halvan gillade jag skarpt och huvudpersonerna är verkligen väl tecknade.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar