Annika funderar detta i veckans bokbloggsjerka;
Jag kan inte gå in på en bokhandel utan att köpa böcker som jag känner ett absolut tvång att äga just där och då. Jag utgår ifrån att alla känner igen sig (eller har jag fel?), var tror du att detta tvång/denna impuls bottnar i?
Jag kan ha den där impulsen att köpa deT jag ser och vill ha rätt av, fast jag har ändå lyckats ge mig lite kontroll över impulsköpen, och det beror på att jag har hur många olästa böcker så att det räcker här hemma ändå och inte världens bästa ekonomi och det stoppar mig, och vill jag läsa något annat så lånar jag på biblioteket. Men där kan de slå slint och jag lånar alldeles för många böcker. Så visst känner jag igen mig men har övervunnit detta tvång till viss del. Och jag har ingen aning om vad den bottnar i.
Det där med att låna alldeles för mycket känner jag igen mig i. Men brukar tänka som så att om jag inte hinner läsa allt så har det ju ändå inte kostat mig något :)
SvaraRaderaJag är också bättre på att behärska shoppingimpulsen än låneimpulsen...
SvaraRaderaBara för att man känner tvånget så betyder det ju inte att man agerar på det :)
SvaraRaderaNär jag lånade böcker på biblioteket råkade jag också alltid låna så många böcker att det blev stressigt eller att man inte han läsa dem.
SvaraRaderaBrukar tänka på alla mina olästa böcker hemma och det funkar!
SvaraRaderaJag har inte riktigt kommit in i det här med att låna böcker jag :P
SvaraRaderaBibliotek funkar inte för mig.
SvaraRadera