lördag 10 april 2021

Du visste aldrig att jag fanns av Maggie O`Farrell

 

Sköterskan sträcker fram handen för att slå in en kod, men vänder sig först till Iris. Håll er intill mig, säger hon. Låt bli att stirra. Sköterskan sätter iväg, gummisulorna på hennes skor gnisslar gällt. I taket blinkar kameror och vrids efter dem där de går. Det tar ett tag för Iris att komma på vad det är som är konstigt med stället. Hon vet inte vad hon förväntade sig pladdrande dårhusjon, vrålande galningar? men inte var det denna grubblande stillhet. Men Cauldstone ligger öde, ett spöksjukhus.

En stillsam och vanlig dag när Iris arbetar i sin lilla butik i Edinburgh får hon ett samtal från en psykiatrisk klinik. Iris får reda på att hennes farmor har en syster. En kvinna som heter Esme och som Iris aldrig har hört talas om. Hon har hållits hemlig för familjen och levt större delen av sitt liv på institution, avskuren från verkligheten. Vad kan Esme ha gjort som har motiverat en hel livstid på mentalsjukhus? I tillbakablickar får vi följa två systrar under 1930-talet i Indien och i Edinburgh, samtidigt som vi får följa Iris sökande efter svaren på gåtorna kring hennes familj och den hon själv är.

Du visste aldrig att jag fanns är en gripande roman om en utsatt ung kvinna och ett oförlåtligt svek som kommer att påverkar en familj i flera generationer.

Bokomslag och beskrivning av bokens handling hämtad från Bokus

Denna bok hade jag aldrig läst nu om inte Evelina tipsade mig om den, för att hon ville ha någon att diskutera boken med när hon hade läst den, även om jag sen jag läste författarens bok Jag är, Jag är, Jag är för ca 2 år sen och velat läsa mera av författaren.

Och jag blev glatt överraskad av denna bok, först och främst så kollade jag int upp så mycket boken handlade om innan jag började läsa, så det kan ju också bero på att jag gillade boken så mycket som jag gjorde, då jag gärna inte vill veta så mycket om vad böcker handlar om, som jag läser, och blir då överraskad av det mesta av handlingen, för ibland innehåller baksidetexten på en bok lite för mycket. speciellt för mig som vill bli överraskad av handlingen.

Sen (och nu går jag väl in på lite för spoiler-aktig recension, men inte så mycket om man har läst beskrivningen), kan jag ju säga att jag gillar att läsa om de där starka kvinnor, som tyvärr kan råka illa ut som Esme gör i denna bok, så även om jag inte gillar historiska romaner så har jag inget emot denna i den aspekten. Vad svårt det är att kunna skriva en bra recension, men jag kan ju bara säga att denna bok gav mig i alla fall mersmak av att läsa fler böcker av författaren.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar